Hej,
Jag fick reda på idag att jag ska behöva föda mitt barn döfött. Jag är i vecka 15 och är nog lite rädd inför att föda.
Jag undrar om någon som fött sitt barn dött (runt vecka 15-18) skulle kunna berätta hur det var? hur lång tid det tog? gjorde det ont?
Jag förstår att det skulle göra ondare att föda levande vid BF men då får man ändå någon av det.
Tacksam för svar!
hej,
jag gjorde en sen abort för ett antal år sedan. Jag var i vecka 14 plus några dagar... Jag upplevde inte själva ingreppet något jobbigt, jag fick tabletter för att sätta igång värkarbetet och fick smärtlindring som gjorde att jag inte kände ngt.
Fick sen sätta mig på toa med ngt som såg ut som ett durkslag och ut kom ett litet foster på ca 10 cm :(
Jag upplevde det inte jobbigt då men nu så här i efter hand (efter att jag fått barn) finner jag det ofantligt jobbigt när jag tänker tillbaka på det, kanske för att jag då inte visste vad jag "tog bort" Mitt samvete plågar mig fortfarande 10 år efter ingreppet.
Om du har möjlighet försök att inte "se" och var klar/tillfreds med ditt beslut.
Men borde inte du få skrapa?
För jag fick såna enorma blödningar efter "förlossningen" så jag fick efter 2 veckor tid för en skrapning då jag aldrig slutade blöda..
Lycka till eller vad man nu säger
Hej,
Jag fick reda på idag att jag ska behöva föda mitt barn döfött. Jag är i vecka 15 och är nog lite rädd inför att föda.
Jag undrar om någon som fött sitt barn dött (runt vecka 15-18) skulle kunna berätta hur det var? hur lång tid det tog? gjorde det ont?
Jag förstår att det skulle göra ondare att föda levande vid BF men då får man ändå någon av det.
Tacksam för svar!
Jag har ingen egen erfarenhet men du kommer få en massa smärtlindring som du inte skulle fått vid en vanlig förlossning så det kommer gå bra. Jag kan omöjligt förstå vad du går igenom men skickar en kram <3
Min syster fick tyvärr föda sitt barn som hade dött i vecka 20.
Du får en barnmorska som tar hand om dig på allra bästa sätt. Du kommer få all smärtlindring du behöver, då man inte behöver visa hänsyn till fostret.
Beklagar verkligen! Kram!
Beklagar verkligen. Vi kommer avbryta i v17 nästa vecka pga kromosomfel. Gruvar mig så.
När blir det för dig? Skrapad blir man bara om inte allt kommer ut av sig själv.
Jag beklagar din förlust så oerhört. Jag fick ett sent missfall förra året och födde i vecka 17, då hade fostret dött i vecka 14. Fick ett eget abortrum på sjukhuset, långt ifrån förlossningen, och tog tabletter vaginalt. Fick frossa och mådde illa av tabletterna, så det var ganska obehagligt. Vattnet gick över hela golvet för mig, så ta med ett ombyte för allt på underkroppen - byxor, trosor, strumpor. Kanske inte behövs för dig men bra att ha absolut. Ta med nåt att äta också, lite frukt eller godis, för det tar några timmar. En sak jag inte hade men hade velat ha var en badhandduk så att jag kunde duscha direkt efteråt, det fanns en dusch.
Sköterskan var inne då och då, men inte hela tiden, jag fick ringa på henne, oftast för att byta bäcken - de vill hålla koll på hur mycket blod du förlorar och om hela moderkakan kommer ut. Du kan ringa för stöd, extra smärtstillande eller vad du vill. Hon kom annars in en gång i halvtimmen för att kolla.
För mig tog det fyra timmar inklusive en timmes vila efter själva förlossningen, men det kan ta längre tid också. Mestadelen av tiden satt jag på toaletten med ett plastbäcken under och födde barnet i det. Det kändes inte så mycket så, jag fick bra smärtlindring så det kändes mest som mensvärk faktiskt. Jag hade tagit med en värmeflaska, bara en liten PET-flaska med hett vatten i, och tyckte att det var väldigt skönt att hålla mot magen under krystandet.
Efteråt kan du be att få se fostret om du vill. Sköterskan rengjorde litegrann och kom in med det i en handduk. Vi satt med det en liten stund och grät. Men det är helt upp till dig om det är något du vill, självklart.
Sen får du sitta kvar en timme så att de är säkra på att du mår bra fysiskt. Be om en bunt med deras jättebindor för du kommer troligen att blöda mycket närmaste dagarna, även stora klumpar, och vanliga bindor räcker inte. Jag blödde av och till i fjorton dagar efteråt, och ibland var det riktigt mycket, så jag hade handduk under mig när jag satt i bilen/soffan osv även fast jag hade stor binda. På slutet var det mest som mens.
Räkna med att det tar minst en halv dag, kanske en hel, det är väldigt olika. Du kommer nog inte att orka mer den dagen i alla fall, vi gick raka vägen hem och somnade efteråt.
Ta hand om dig/er! Du kommer att få ett friskt barn nästa gång, även om det inte är en tröst just nu. Kram!
Jag beklagar sorgen..
Jag dödfödde min ena pojk i v26. Den andra pojken födde jag levande men dog sedan efter 17 min. Det var akut kejsarsnitt så jag var vaken under hela förlossningen. Efteråt gav de mig bäggen barnen och jag fick hålla om dem i den mån jag kunde för jag var så trött, hade ont och såg ingenting iom jag grät för mycket. Sedan rullade de mig in i ett rum där jag skulle vila i väntan på bedövningen skulle släppa under tillsyn. Ett par timmar tror jag. Hade ingen tidsuppfattning då både jag och mannen var så ledsna.
Detta var 29/6-16. Fyra månader senare plussade jag igen :)
Ta hand om er! Jag vet att det är svårt och jobbigt just nu men det är det enda ni kan göra just nu. Ni kommer att plussa snart igen och det kommer att gå hur bra som helst <3