Då var det tidiga vul gjort! Jag har sett ett hjärta slå och allt såg jättefint ut sade hon! Dessutom fanns det en till hinnsäck som var tom! Så hade varit tvillingar! ????! Bf verkar bli den 21/10. Jag är gravid!! Är så glad ! Efter tre mf kan jag slappna av liiiite nu..,
Har ni inte lyckats få till det alls? Tänker att spermierna kan leva i upp till fem dagar... Tråkigt att missa en månad!Ja, E-vitamin är bra. Min gynekolog skriver ut till mig och jag har tagit det nästan ett år. Har superfin slemhinna, sedan är äggen troligen skit så det hjälper inte så mycket.Lycka till idag!
Jag hade nog äl igår och hoppade på mannen direkt så kanske vi lyckades pricka in ändå. Men jag ställer in mig på nästa månad. Då ska vi köra järnet. 
Idag kom äntligen den efterlängtade mensen precis pratat med kliniken och första sprutdag blir på söndag
Nej tyvärr inga känningar. Lite diffus molvärk men det brukar jag ha till och från. Det är ju långsökt att det tagit sig på ett enda försök. Hade äl varit dagen efter hade jag varit med hoppfull.
Jag är på äl+8 och har helt glömt bort smörja med progesteronet. Jag kom på det i förrgår, glömde sen helt igår men kom på imorse i alla fall. Det är inte lätt komma ihåg. Vet ju inte om det gör till eller från heller.
Hur gick det mammsen79?
Gjorde test igår morse visade negativt så tror bara mensen blir senare då jag hade blödning i 12 dagar är nu på Bim +5 eller +6 man känner sig lurad då man vill bli gravid . En kollega sa till mig att om det är tvilling graviditet så syns inte testet förrens senare, men har aldrig hört det, har du?
Men en del är också låghormonare, alltså att det tar tid innan testet visar.
Jag hoppar in här hos er.
Jag är en 79:a, jag och min man har två barn födda 06 och 09. För några år sedan kom längtan efter en trea. Hösten 2015 blev jag gravid, men i vecka 11 visade det sig vara ett MA. Det blev en utdragen process med flera omgångar cytotec och två skrapningar under 4 månader innan min mens kom igång som vanligt igen. Därefter ville det sig inte, hur bra vi än träffade av ägglossning så hände ingenting och efter över ett år gav vi upp. Jag orkade inte med den där besattheten när allt bara cirklar kring ägglossningstest och att räkna dagar.
Så i januari i år blev jag överraskande nog gravid. Jag (vi) var överlycklig men också väldigt orolig. Pga mitt jobb fick jag outa mig direkt, dagen efter pluset, vilket gjorde allt lite läskigare. Den här veckan gick vi in i vecka 12 men en blodig flytning i tisdags gjorde mig nervös och ett ultraljud bekräftade åter igen MA. Fostret dog troligtvis kring v 8-9.
Igår blev jag skrapad och nu sitter jag här och känner mig alldeles... vilsen. Jag VILL så gärna ha en liten trea, men hur vågar man försöka igen? Det kändes som att hela livet rasade ihop, jag vill aldrig visa mig på jobbet igen känns det som, men så klart går livet vidare.
Jag vet inte om riskerna för att samma sak ska hända igen är stora. Jag har fått så dåligt bemötande av läkarna i samband med förra missfallet (i princip: du har två barn redan, var glad för det) att jag tvekar att ta hjälp från vården. Har någon av er som redan har barn bättre erfarenhet vid svårigheter att bli gravid?
Så jobbigt att spekulera får väl vänta en vecka till och se om mensen kommer annars får jag väl ta ett test till. Är lite frysen av mig så kan ju vara mensen som är på g :) Ska försöka fokusera på träningen på gymmet i stället :) mår jag bra av.
Hoppet dalar... Det lilla halmstrået var ju verkligen pyttelitet denna månad i och med att jag varit bortrest men jag hoppades ändå. Bim-5 brukar jag känna nåt och jag har nada symtom. Ni vet i huvudet har jag ju hunnit fantisera massor (hur, var, när). Det här med att bli gravid är allt jag tänker på. Gräver ner mig ett par dagar och sen ny omgång.