Att påpeka andra föräldrars attityd..

Det här är ju en känslig situation...

Det första jag hade gjort är att prata om min oro med förskolepersonalen. Så att de vet vad andra upplever. De har ju en helt annan insikt i hur barnet mår och fungerar. Om det finns fog för en anmälan så kommer de att göra den.

Sen kan man väl medvetet börja kommentera. Tycker inte att du behöver prata med dem ordentligt, utan bara markera att du hör och att du upplever det på ett negativt sätt. För ett sådant här beteende kan ibland växa fram sakta och man börjar tycka att det är normalt att vara irriterad och känslig och tänker inte på sitt eget tonfall (ja, jag pratar av egen erfarenhet...). Då tror jag det är jättebra att andra människor runt om reagerar och visar att det sättet att tilltala sitt barn inte ska vara det normala, utan tillhör ovanligheterna.

Sen måste man också komma ihåg att tonfall och känslouttryck ligger en del i personligheter. Det finns människor som aldrig höjer rösten, tysta, blyga, försynta. Sen finns det andra som brusar upp lätt och ofta. Tillhör man den ena ytterligheten rycker man kanske att dem andra ytterligheten är hemsk och kanske direkt skadlig för ett barn. Men det måste finnas utrymme för olika personligheter och olika uppfostringsmetoder (inom rimliga gränser såklart).