Kunert Chinchilla idag. 20 denier i färgen Solaris. Det är som ofärgad skokräm, ungefär.
Ger bara en dimma och lyster över benen. Riktigt rasistisk och elitisisk ton, som kräver allt av den som vill flasha sina ben. Läsaren får själv föreställa sig synen eftersom tråden bildcensureras ideligen. Känslointrycket är kittlande skönt när byxorna glider mot de hala nylonbenen.
Idag blev lusten för stark, så ett par i 20 denier i färgen Capri åkte på. Mycket triggades av att hon som tuggade tuggummi och drack Coca Cola en gång för 30 år sen nog fasiken hade just Solaris när hon vann den svenska Mellon.Med vinröda pumps till.
Idag är en stor dag, då jag efter mycket letande äntligen hittat ett par 20 denier i färgen Vienna.
Det var så allting började när min lärarinna satt uppe på katedern i dräkt med flådiga ben och pumps. Utöver det hade hon permanentat hår och knallrosa läppstift. Jag satt längst fram och minns än idag hur lockad, trissad och sugen jag blev av uppsynen.
Fast när man bara är nio år vet man såklart inte varför man tycker och reagerar som man gör.
Det allra mest lockande under dessa tidiga år var att låtsas inte förstå och gå fram och be om hjälp vid katedern hos någon kjolklädd lärarinna. Då fick man stå lutad över henne och kom så nära att man kunde urskilja de enskilda trådarna i den tunna nylonstrumpbyxan på hennes ben och lår. Lockelsen var stor och synintrycken har följt med mig genom alla år. En bisarr fascination, det här. Elegans, lockelse, hona, kvinna, femina och allt det där man själv inte har eller kan. Känns som vi är lite olika programmerade, vi män.För de flesta går sådana här subtiliteter ganska spårlöst förbi.
Såg en kontorissa som sneddade över Liljeholmstorget igår med nylonben i medljus.
Bankande klackar på pumpsen och stuns, schwung och lyster om de helmatta benen i solljuset. Rysligt flådigt! Det mesta idag är annars halvblankt och riktigt fult i fullt dagsljus även om det funkar kvällstid.
För egen del; ett par 20 denier i Saskiafärg. Gyllenbeige, typ. Halkigt och skööönt mot huden.
20 denier i färgen Ecru idag. Förstärkt byxdel.
20 denier i färgen Ecru idag. Förstärkt byxdel.
Har låtit bli ett tag men idag blev begäret och lockelsen för stor. Tog ett par duttade i 20 denier off white. Färg och mönster har inte så stor betydelse i mitt fall. De viktiga är att de är tunna, hala och smeksamma mot huden.
Verkar som hela mitt hölje är känsligt på nåt vis.
Väljer gärna undertröjor i speciellt material och bland skjortorna är det vissa tyger som är överlägsna andra.Likaså med byxtyger. Somliga är mer behagliga.
Långa stunder går det bra att låta bli men suget försvinner aldrig. Idag tråcklade jag på ett par tunnisar. Fjäderlätta och hala mot byxtyget.
Känns som jag är ganska ensam om att använda tunna nylonstrumpbyxor. De flesta flickor och kvinnor tycks inte sakna dem alls.
De går sönder, kasar ner och är allmänt obekväma. Men för den som hittat sin modell och storlek är de sensationellt sköna och behagliga under byxorna. De driver mitt begär, spinner mina fantasier och utmanar traditionen.
Den förbjudna handlingen gör också sitt till. Ve den som blir ertappad!
20 denier idag. Det går att låta bli ett tag men till slut tar begäret över. Blekt, blekt beigea och jättesköna under jeansen.
Fenomenalt behagligt, eggande och lockande.
Synintrycket av tunna strumpbyxor över huden är mer än lovligt tilltalande. Elegans, schwung, helhet. Starka erotiska undertoner eftersom det är helt förknippat med kvinna. Varelser med rätt att vara fåfänga, opraktiska och irrationella. Tunna nylonstrumpbyxor är närmast utdött idag men trots sommarvärme har jag sett fler än tjugo kvinnor som vägrat visa sig barbenta under den gågna helgen. Detta är i huvudstaden, vill säga. Saluterar dem alla med ett par i 10 denier i färgen Daim. Damigare får man leta efter.Skööönt!
Glansiga och blanka är nåt som tillhör nyårsafton, gala och teater för mig. Den mörka delen av året eller dygnet gör de sig kanske? Kan inte komma ihåg att jag någonsin varit så lockad av glansiga ben eller mönstrat. Svart är heller inget jag är särskilt förtjust i.
Lärde mig under 80- och 90- talen att uppskatta de bleka, bleka ljusa nyanserna på dem som passade i såna. Annars har det väl mest varit beigea toner. Färg- färger är ibland fräsigt om de är riktigt tunna.
Strumpor och stay ups är bara blä och porrtidning för mig. Helt teatrala plagg. Inget för annat än privat hemmabruk. Skrattretande löjligt.Ingen aning varför jag tycker så.
Livet har i många avseenden blir mer och mer informellt. Idag går många i nån form av mer eller mindre förklädda sportskor och jeans till det mesta. För kanske 40 år sedan använde många kvinnor tunna strumpbyxor med argumentet att de ville vara klädda. Ingen visade sig t ex barbent i kyrkan vid en konfirmation eller begravning.
Idag har några modeorakel tutat i människor att det är ute och passé med tunna strumpbyxor.
Samtidigt är tidens strömningar att det viktigaste är att INTE vara fel. Helrätt måste man inte vara, bara man inte är fel.
Jag ser även helt unga flickor i tunna strumpbyxor då och då året runt, men de flesta nylonbabes idag är runt 60 år plus gamla.
Uppvuxna i en tid då tunna nylonstrumpbyxor var default settings och mer än mode.
Du har rätt Sam Stål, jag är och har alltid blivit mer lockad och trissad av fullt påklädda kvinnor med skor, smink och smycken än nakna bastudamer. Samtidigt räcker det ibland med vetskapen att nån använder tunna nylonstrumpbyxor. En skymt av en förstärkt häl eller byxdel. I unga år var jag bisarrt förtjust i skymten av en midjeresår som stack upp ovanför linningen på byxorna eller kjolen.
Hon visste inte att jag visste vad hon hade under, ungefär. Fantasin skenade och hon var såklart sessan hela dagen.
Påkommen, ertappad av sambon nu på morgonen. Hon blev tvärförbannad och rasande när hon trevade under täcket och kände det hon gjorde.
Vi har alltid varit öppna, isht jag om mitt lilla specialintresse. I nån mån förstår jag hennes ilska. Känslor och stämningar är nåt man delar sinsemellan. Privat och intimt. Kättja, åtrå och lockelse är för den andre/a parten till fullo, såklart.
Är det mig eller de där strumpbyxorna du tänder på? Får du inte bånge utan dem? Jag duckade och skämdes som en hund. Det är stor uppförsbacke nu och lång väg tillbaka.Undrar hur det går? Jag är ändå förälskad i henne och det vet hon.
Att själv använda är trots allt ett sidospår för min del. Det sker då och då när lusten blir för stark. Jag måste inte göra det men det trissar extra när det sker.
Synen av flickor och kvinnor i tunna nylons har däremot alltid högsta prioritet. Nåt som närmast mekaniskt drar. Som en drog. Att urskilja nån på andra sidan trottoaren eller kolla in de tyska soff-tv- värdinnorna som trots sommarvärme vägrar visa sig barbenta i rutan är min livsluft.
Bisarrt faktum men det är bara att kapitulera.
Sam Ståhl har rätt i sina antaganden. Det stora i sammanhanget är nog hur ofantligt mycket mer män fokuserar på synintrycket i sitt letande.
Minns att jag var lockad och alldeles såld på flickor och kvinnor som stämde i färg, form och uttryck redan innan jag börjat högstadiet.
Min studierektor utgjorde den brutala lockelsen för en ung pojke i puberteten. Hela hon stämde i ton, färg och uttryck. 20 år äldre men min primitiva programmering tog ingen hänsyn till praktiska detaljer och sånt tjafs. R. var en kvinna som vanligtvis hade kjol, dräkt eller klänning med nylonstrumpor till. Det var väl ungefär så det började.
Begäret gör sig påmint. När jag vill få den där extra gnistan är det bara 20 den. som gäller. Här i ton anpassad t årstiden. Billiga skräpstrumpor i flerpack går alltid bort. Ojämna, flammiga i lystern och säckiga i spänsten. Hälförstärkning gör att inte strumporna snurrar runt på foten.
Har sett några babes i tunna nylons trots att det varit sommarvarmt senaste veckan. I stan finns det alltid kvinnor som vägrar gå oklädda i jobbet, så det är inget nytt. Fast i orten är det numera närmast bara bara ben. Den mest fascinerande frågan blir då vem/ vilka som plundrar alla förpackningar på second hand och loppis?
Hittar/ ser tomma strumpbyxekartonger både här och där.