Flickvän med PMDS.

Min flickvän är 36 år gammal. Jag har varit tillsammans med min flickvän i 3 år nu. Hon har grov PMDS. Hon tar ca 2 st imovane varje kväll för att sova. Hon har väldigt mycket historia av att festa och dricka alkohol, sitta på pubar och hon röker ett paket cigaretter per dag.

Hon skriker på mig i princip varje dag då hon inte har kontroll över sitt beteende och speciellt inte över hennes dåliga tankar. Hon kommer ihåg allt de dåliga som har hänt i vårt förhållande då hon har 90% nedskrivet.

Hennes hjärna är fullt av dåliga tankar. Hon låser in sig i badrummet och håller för sina öron när jag försöker trösta henne.

Hon kan vara väldigt självisk och väldigt egoistisk samtidigt som hon nekar dem dåliga saker hon har gjort, som att tagit hem killar och "kompisar" på fyllan och dricka hela kvällarna och stänga av telefonen och göra allt för att jag ska må sämst.

Under denna tid så har jag varit väldigt grov verbalt. Jag har önskat hennes död och kallat henne cancer och hora och fitta osv.

Anledningen till det är att hon gör något dåligt, jag hotar att lämna så bönar och ber hon om förlåtelse och säger allt för att jag ska ge henne en chans till. Detta är en stund efter jag har svurit åt henne en massa då hon har brutit sitt löfte ännu en gång.

Jag ger henne en ny chans och det går typ två dagar innan hon börjar skrika och svära och allt de vanliga.

Anledningen för att jag inte kan lämna henne är för att jag har gjort henne väldigt illa med mina ord samtidigt som hon har gjort mig lika illa med handlingar.

Jag slår inte henne och är inte otrogen, snor inte hennes pengar, flörtar inte med andra osv.

Nu har vi kommit till en punkt där det inte finns en enda sekund tolerans kvar i mig. När hon blir arg för inget då exploderar jag. Ibland har jag ingen kontroll alls på mig då jag skriker och svär endast för att såra henne och hoppas att hon lämnar mig och aldrig mer kommer tillbaka.

Jag vill ge henne en stor smäll och hoppas på att hon lämnar mig så jag inte behöver skada henne nå mer i framtiden.

Jag vill vara otrogen så jag slipper henne och inte kan ta tillbaka henne eller vice versa.

Jag är en död person i detta förhållande.

Jag har ett liv som folk hade dödat för och jag vet detta då jag försöker njuta och göra så bra som möjligt mot andra.

Jag är bokstavligen värdens snällaste person men inte mot henne nå mer.

Vi har byggt ett berg av incidenter och fortsätter bygga och nu finns inte en bra vecka hos oss.

Ändå så kan jag inte lämna henne.

Hon lider av övergivenhet. Hon har hotet med självmord. Jag vet inte vad jag ska göra.

Hatar att jag blivit en annan person som jag hatar. Visste inte att jag var kapabel till dessa saker..

Vet inte vad jag ska göra nå mer..

Varför kan jag inte ta mig själv att lämna henne och livet vi har "byggt" de senaste 3 åren?