Tack till er som svarat hittills!
Lite nyfiken på hur ni ser på/tänker kring en tidig abort? Att det är en cellklump man tar bort? Början till en person? Ett liv (om en svarar nej då)? Eller nåt helt annat.
Tillägg: jag har inga barn, vill inte ha några och har gjort flera aborter före vecka 10. Jag har aldrig ångrat eller mått dåligt av det och skulle göra om det oavsett tidsaspekten om jag blev gravid igen.
Jag är HELT emot abort som används som preventivmedel.
Jag kan nog tänka ut lika många situationer där jag är EMOT abort som FÖR.
Jag tycker absolut att man ska ha rätten att göra abort, och t.ex. använda den om man vet att graviditeten kommer att leda till död för barnet eller mamman.
Självklart även vid våldtäkt.
Däremot kommer jag aldrig förstå att människor som är friska, får ett friskt foster i magen väljer att göra abort för att man vill hellre satsa på karriären, inte är "rätt tid" i livet osv.
Men jag antar att man behöver bli ofrivilligt barnlös för att förstå hur jag känner. Jag som kämpar med att få barn, tycker att det är mycket orättvist att man som livmodersbärare väljer abort i vissa fall, men det är vad jag tycker. Jag respekterar även andras val. Men kan aldrig förstå det.
Man kanske vill ha barn senare? Vill inte ha barn förrän vid 35 års ålder, träffade min partner när jag var 18, dubbla skydd fram tills dess enligt dig då? Sannolikt.
Men om man är gift eller sambo i 30 fertila år... ska man ha både hormonella medel plus kondom i 28 år då om man får två barn? Eller leva i celibat när man fått de barn man vill?
Anonym "no " skriver;
"T ex bör man nog inte ha "tillfälligt" sexuellt samliv med vem som helst hur som helst som prisas så idag! Utan enbart ha det med den man kan tänka sig att få ett barn med. Enligt mig bör det i så fall vara den man är gift med ". Men bara för att man är gift betyder det inte att man vill ha hur många barn som helst eller när som helst. Som 45 åring kunde jag absolut inte tänka mej ett barn till med min man fast jag älskar de barn vi har och min man.