Våra barn går i tvåan och dit och hem själva 80% av gångerna. Egentligen kan jag köra dem då jag passerar skolan på väg t jobbet. Men jag låter dem gå 10 min innan jag åker för att de ska få in bra vardagsmotion på ett naturligt sätt. Vi bor i ett lugnt område med normal trafik .
De har gått själva sen i ettan termin två ungefär.
I dagens samhälle skulle jag inte låta mina barn få gå själva alls även om dom skulle klara av det. Tycker det är helt sjukt att barn yngre än 10 år får gå/cykla själva även om det så bara är 100 m. "Jag är stressad" ja undrar vad du kommer vara den dagen ditt barn inte finns längre för att något peddo lurat bakom buskarna.
Nej det får dom inte. Lek sker i vår trädgård under uppsikt och närvaro. Är dom hos kompisar vet jag att det är samma sak där. Vi följer med dom till skola och aktiviteter. Det tar mycket tid men det är det värt.
Rädd och rädd, handlar snarare om att jag vill lägga den tiden på mina barn. Jag vill inte sitta där sen och tänka "om jag...". Både jag och barnen uppskattar det. Vi promenerar till/från det mesta. Hinner prata. Umgås. Jag hinner småprata med lärare/tränare. Känner att jag vet vad som sker i mina barns liv liksom.
Nej vi bor i ett lugnt område, ingen överdriven trafik heller men jag hade gjort samma sak vart jag än bor. Mina barn är värda den tiden.
Har jag sagt det? Du frågade varför jag gör som jag gör och jag svarade. Har inte skrivit ett ord om rätt eller fel om hur andra väljer att göra.
Men någon kommenterade längre upp att det är ju redan så stressigt..det är för mig en jäkligt konstig anledning. Skaffa inte barn om ni inte har tid för dom liksom.
Nej kanske inget magiskt men det är dock skillnad på en 11åring och en som går i förskoleklass. Mina barn är inte hämmade på något vis, snarare ser jag ett lugn och en glädje när dom blir hämtade. Dom får gärna gå en bit framför om dom vill vara ensamma och dom kan få betala mjölken själva medans jag står vid ingången. De flesta 11 åringar har dessutom en mobil och går med kompisar jämfört med en i förskoleklass. Inte ens en 11 åring skulle jag släppa helt och hållet men däremot låta gå hem med kompisar ibland osv. Man kan lära sina barn ta ansvar och bli självständiga på olika sätt. Jag tänker inte använda mig utav det som kan kosta dom livet i onödan.
Skulle du tycka det var värt att "träna" om du en dag blir uppringd eller besökt av polis som säger att ditt barn saknas? Eller att något annat hänt? Man kan inte rädda dom från allt men detta är nog en sån sak som man kan överväga ifall man kan göra något i förebyggande syfte.
Det skulle absolut inte vara okej för mig så den kompisen hade fått vara hos oss eller så hade vi skippat det helt och hållet.
Mellan 4-15 år.Ja alla får trycka precis vad dom vill och göra som dom vill med sina barn men mina barn är just MINA. Det är jag och deras pappa som bestämmer. Det kvittar om någon anser det överbeskyddande eller om kompisar får göra si eller så. Bra område är ingen garanti. Jag ser ingen anledning att 10 åringar ska springa runt själva i området helt enkelt. Jag är gärna med i bakgrunden och håller koll mellanåt.
Jag har massvis med "konstiga" regler jämfört med andra föräldrar idag men så trivs vi och våra barn tar både ansvar och är självständiga. Min personliga åsikt är att många barn idag tvingas växa upp för tidigt och skulle må bra av föräldrar som bryr sig lite mer, som faktiskt hämtar i skolan eller följer med ut till lekplatsen.