Blivande bonusförälder - krav på 4-5 åring?

Och vilka krav ställer du på dig själv?

Den kritiska frågan är väl: vad tycker barnets pappa om dina krav?

Mycket av det där har vi krävt av våra barn i fyraårsåldern. Särskilt att tvätta händerna, borsta tänderna och varva ner före läggdags. Att sova i egen säng, äta upp maten eller leka ensam på sitt rum har däremot inte varit viktigt för oss. Barnen har absolut fått sysselsätta sig själva, men det har liksom ofta blivit i samma rum som föräldrarna.

Hur menar du? :) Du får gärna utveckla, men jag ska försöka svara. Jag ser min roll som flickvän/sambo i första hand. Men också en del i ett lag där vi jobbar tillsammans för en trivsam vardag för alla. Jag accepterar också att jag inte är föräldern, och måste låta föräldern ta sitt ansvar. Jag antar att det finns något typ av kontrollbehov hos mig där jag känner att jag har svårt för en miljö med onödiga konflikter. Ingen struktur/rutin känns lätt som kaos för mig...

Att tvingas äta upp maten kan leda till ätstörningar och detsamma gäller att tvinga i ett barn grönsaker! Trodde inte vuxna hade det synsättet 2016!

Det är väll rimliga krav.

Men mina 4 åringar leker typ aldrig på sitt rum. Det är svårt att tvinga dem till de, barn i den åldern leker oftast i rummen där föräldrarna befinner sig.. Tar ett par år till innan de leker själv på rummet.

Sen kl 21 är alldeles för sent enligt mig men det är ju upp till varje familj. Mina 4 åringar lägger sig 19:00.

Säger ungefär detsamma. Tvinga någon att äta när det smakar illa, tar emot eller man kanske faktiskt inte mår bra (utan att kunna sätta ord på det) tycker jag inte är ok. Alltid grönsaker på tallriken tycker jag är vettigt, dvs de ska erbjudas, men inte heller vara något krav på att de ska ätas. Mina barn får en bit broccoli (tex) på tallriken för vanans skull men äter den inte (för tillfället), däremot äter de annat.

Men varför alla dessa krav. Välj dina strider. Vad är eg viktigt? Vad är viktigast? Att ställa massa krav bara för att känns bara.....korkat. 

Jag tycker absolut inte att dina krav är orimliga eller konstiga, förutom att man måste äta upp maten. Jag förstår att man inte får ta till sig för mycket och slänga, men orkar man inte så orkar man inte.

Mina föräldrar gjorde så när jag var barn, något vi alla efterhand insåg var sjukt dumt. Att ett barn inte äter upp maten eller inte äter mycket kan bero på mycket, och väldigt få av orsakerna hjälps av att envisas. 

Det blev bara någon form av maktkamp och att jag tillslut såg MAT som något negativt, en syssla, en uppgift, som att städa rummet ungefär. Ibland satt jag kvar i över en timme, bara otroligt onödigt och slöseri med tid och ork.

Jag hade problem med att äta kött, tyckte det mesta var otroligt äckligt och det var först efter jag slutade äta kött(vid 9-10år) som jag började äta ordentligt. Så att man inte äter ordentligt kan bero på annat än ren trots eller att man vill ha godis istället.

Sen finns det såklart barn som trotsar "för att", men jag tror ändå det är bättre att locka med god mat än att tvinga en att sitta kvar. Sen kan man absolut göra så att man inte tillåter godis som man inte åt mat.

Det var inte så jag menar. Jag har stött på situationer där barnet tagit 3 tuggor av maten och sedan sprungit iväg. En timme senare kommer barnet och säger att hen är hungrig. Det handlar om att vägleda, inte att springa bakom med piska.

Det jag menar med grönsaker är att jag alltid fått veta att grönsaker på tallriken tillför vitaminer och annat som behövs i kroppen. Hur tidigt i livet vet jag inte, men ju tidigare det introduceras, ju mindre problem blir det?

Det viktiga är ju om du och pappan är överens.

Inga av dina krav är väl extrema på något sätt utan det handlar ju om ifall du och pappan har olika syn.

Jag menar - det är inte heller extremt att ha andra regler än "dina". Är du beredd att diskutera och kompromissa kring dina regler eller ser du dem som självklara?

Vi kan ju inte säga vad som är rätt för er familj.

Själv tycker jag inte att man kan kräva att någon annan ska kunna något. Dvs jag tycker att det är en konstig (för mig) regel att barnet ska kunna leka själv. Däremot är det helt normalt att låta barnet sysselsätta sig själv i perioder.

Jag tycker att man kan bestämma över sitt eget rum men inte porta någon från tex kök och vardagsrum till vardags - däremot känns det rimligt att ha som regel att stökiga lekar inte får lekas i vissa rum.

Jag tycker inte att en 4-åring ska borsta tänderna själv (inte endast i alla fall, som komplement är det förstås ok), däremot ska tänderna borstas av vuxen två ggr/dag.

Jag skulle heller aldrig tvinga någon att äta mer än hen vill ha.