Sorgen efter min katt
Hej,
Igår var vi tvungna att låta vår älskade katt somna in. Han blev 8 år och han var världens mest kärleksfulla lilla individ. Han var min ögonsten och vi hade ett väldigt speciellt band. Var jag än gick fanns han vid min sida. När han nu är borta är sorgen så avgrundsdjup. Tomheten är helt förlamande och jag gråter som ett barn.
Var med vid själva insomningen, något jag aldrig behövt göra tidigare, och nu ser jag denna "scen" framför mig om och om igen. Känner skuld och får panik. Jag vet att han inte skulle klarat sig och att vi inte hade något val, men jag lider så nu.
Hur hanterar man förlusten efter ett älskat djur? Det kommer aldrig finnas någon som han och jag ser honom i ögonvrån hela tiden. Var tvungen att stanna hemma från jobbet idag då jag inte sovit en blund.
Jag saknar honom så väldigt, väldigt mycket.