Skulle ni föreslå kurs/privatundervisning?

Jag tror att privatundervisning är en dålig investering i ert fall. Finns bättre alternativ!

Om man är omotiverad och obenägen att plugga i en viss situation, då finns det nog bara ett sätt att lära sig språk på, och det är att befinna sig i landet ? utan föräldrarna, men gärna bland jämnåriga barn. 
 
Så har det lossnat för mig varje gång, oavsett hur "obegåvad" jag varit i en akademisk situation när det gällt ett visst språk. Jag har helt enkelt vistats i landet av olika anledningar och "tvingats" inse vitsen med att kunna kommunicera, och så så småningom hittat flytet och glädjen oavsett vilket språk det gällt (jag pratar 6 språk mer eller mindre flytande, som en "bieffekt" av andra saker). 

Våra barn har en f.ö. utländsk pappa, och de har varit totalt ointresserade av att tala hans språk här i Sverige trots ihärdiga försök. De fattar ju att han kan svenska, så de orkar inte anstränga sig utan svarar på svenska. Men när vi i somras skickade dottern utomlands med flyg till släktingar där hon fick tillbringa en vecka helt utan oss ? då lossnade det! 

Mitt tips är: Fundera igenom vilka kontakter ni har i England eller något annat engelskspråkigt land, en riktigt trevlig och öppen familj med barn bör det såklart vara, och kolla sedan upp om hon kan få vara där i 2-3 veckor så kommer det förmodligen göra betydligt mer nytta för hennes motivation än alla privatkurser i världen. Det ger henne ett litet "övertag" även kulturellt, och det är inte omöjligt att hon hittar studiemotivationen som en konsekvens.