Pergotime

Hej!

Är i nästan samma sits som dig. Slutade med p-plåster förra året i sep men fick ingen mens tillbaka. Fick då veta att jag har pcos och fick både primolut och pergotime utskrivet. Första kuren fick jag nog ingen äl då jag testade med stickor. Andra kuren fick jag starkare utslag och blev gravid. Slutade tyvärr i MA i v 8 och fick Cytotec för att få ut allt i v 10 på midsommardagen.. Har varit väldigt ledsen över allt men är redo att hoppa upp på hästryggen igen och väntar med spänning på att få börja igen!

Hoppas vi båda får våra efterlängtade plus snart!

Hej igen!

Nej har inte ens slutat blöda sen missfallet kom ut.. Blir så frustrerad då det är 6 v sen snart. Och ingen vill hjälpa mig då detta är "normalt" tydligen. Är orolig att något har fastnat så snart orkar jag inte mer och då blir det en tur till gynakuten och kräva en undersökning!

Men har en tid hon min gyn som skrev ut pergotime till mig den 22/8 för att prata om hur vi ska gå vidare med behandlingen. Så förhoppningvis börjar jag i början på sep igen. Håller alla tummar för att det ska gå lika fort nästa gång!

Hur går det för dig? Testar du med stickor eller går du hos gyn för att ta blodprov om du fått äl? Borde väl snart vara dags för äl eller?

Jag hoppas innerligt att det snart tar slut. Hela semestern har liksom gått till att hoppas men ändå vill det aldrig ta slut.. Detta går liksom ut över mig och min sambo. Jag blir bara mer och mer ledsen över att inte kunna släppa detta och gå vidare någon gång. Förstår att det är jobbigt för han med men det är ändå jag som går och blöder och vi kan ju inte mysa eller något eftersom infektionsrisken finns ju där.. Så inte världens bästa semester även fast jag försökt vara så glad och positiv jag kan.. Aja, vi har en resa till Cypern i sep och ber till högre makter att allt är över då!

Jag förstår dig angående att din syster är gravid. Är ni nästan samma sits fast det är min sambos syster som är nära till oss. Vi blev gravida samtidigt och det är såååå jobbigt att följa henne och försöka låtsas vara glad. Det är klart jag är lycklig för hennes skull men gråter inombords när hon visar ul bilder osv. Antagligen för att kag inte kunnat gå vidare så förhoppningsvis blir det lättare när vi kan försöka igen.

Ne det kan nog vara en bra ide att inte testa med tester då det faktiskt sätter enorm press. Dock valde jag att inte säga till sambon när äl va på g så inte han också får press på sig. Dom dagarna fick jag bara se till att få han i säng haha.

Jodå, jag mår väl okej trots allt detta.. Kunde varit lite bättre psykiskt med det blir väl lättare snart! Hoppet lever. Nu vet jag ju att jag kan bli gravid och det är det viktigaste. Försöker att tänka på annat och inte bara graviditeter och bebisar.

Hur mår du själv?

Kram!!