Förvirrad och besviken på biståndshandläggaren

Vackert skrivet och vackert tänkt, tack så mycket. Tyvärr är det, åter igen, inte det jag har problem med. Inte det sociala och inte att uttrycka mig i skrift. Det är andra saker jag behöver hjälp med, och jag hade så klart aldrig sökt eller fått den hjälpen om de sakerna hade fungerat. Det är gulligt att du tror på mig, jag tror också på mig, men alla bitar fungerar tyvärr inte hur mycket jag eller du än tror på mig. Lika lite som en person utan ben kan springa maratonlopp utan hjälpmedel kan jag klara av min vardag utan hjälpmedel. Skillnaden är att mina hjälpmedel även består av andra människor med hjärnor som har kopplats rätt på vissa ställen där min hjärna aldrig kopplade.

Ja, du, varför startar inte bilar utan batteri och plats för det? Och varför förutsätter du att vi inte jobbar eller har jobbat med min autonomi? Jag tar inte upp det, visst, men jag tar inte upp att jorden är rund heller. Den är det ändå. Om du undrar något så kan du fråga istället för att anta.

Jag avbokar inte 25% av tillfällena, utan ungefär 12% av timmarna på en månad. För att jag är sjuk eller mår dåligt för det mesta, och för att det är okända vikarier resterande gånger. Varför satte du fel inom citat? Gjorde jag det? Jag minns inte.

3 av 13. Som blir 12% av mina timmar. Som, som du skrev och jag skrev i TS, är för lite, jag och mitt boendestöd vill ha fler timmar. Inte 45% mindre. Av en frivillig insats, som jag har all rätt att avboka av vilken orsak jag vill, om jag vill, utan att jag ska bli straffad för det, eftersom man faktiskt inte kan råda över sjukdomar som man vill.

Men jag måste nog förtydliga en sak, och det är att jag inte avbokar vikarier på det sättet, Jag ringer inte och säger att idag är det en vikare och den vill jag inte träffa, utan det som händer är att den som ska komma som jag inte tar emot i 9 fall av 10 missar att kommunicera med mig att hen kommer och när, vilket gör att jag kan allt från sitta vid datorn med hörlurar, stå i duschen, vara ute på balkongen eller helt enkelt vara utomhus när hen kommer. Eller rent av ligga och sova. Om jag är hemma och hör att det knackar på dörren så kan de ha gått innan jag hinner öppna. Jag har till och med tagit tid några gånger hur lång tid det tar från att det knackar till att jag kikar i titthålet och det är tomt utanför, och de är ju inte tålmodiga. 

1 fall av 10 är personer jag inte tål eller inte träffat alls. De öppnar jag inte för, även om jag är hemma. Kalla mig barnslig om du vill, jag värnar om min intergritet.

De flesta som har boendestöd inom den här gruppen brukar ha mycket svårt att acceptera nya vikarier och avbokar. Det är inte något som brukar gå att "träna bort". 

Nya personer brukar ofta behöva "skolas in" jämte mot varje enskild brukare vid väl förberedda tillfällen. 

Du missade uppenbarligen inlägget där TS förklarade att det i princip alltid är de kortare tillfällena, vilket innebär att det kanske är 25% av tillfällena, men inte 25% av tiden. 

Det behöver du inte förklara för mig. Men dåliga rutiner och även okunskap om balansen mellan utmaning/utveckling är väldigt beroende av hur kvalificerade olika stödpersoner är.