• Mallangbg

    Tiden som ruvare

    Hej på er,

    Här kommer en fråga ifrån mig. Hur levde ni under tiden som ni ruvade och faktiskt lyckats bli gravida?

    Planerade ni en massa framåt?

    Tog ni det lugnt?

    Tränade mycket?

    Berättade för familj/vänner/kollegor ?

    Jag har gjort 1 IVF försök pga att min kille hade väldigt lite och slöa spermier. Vi fick ut 12ägg inget klarade sig till frysen och jag fick min mens på ruvdag16. Inget barn här inte. Nu inför vårt andra IVF så är jag nyfik på hur ni fick vardagen att fungera och inte tänka för mycket på det.

  • Svar på tråden Tiden som ruvare
  • Mallangbg
    Amie77 skrev 2016-06-25 21:59:18 följande:

    Tiden som ruvare: Oändlig är den. Men jag har levt som vanligt alla de fyra gånger jag ruvat och bara dragit ner på kaffe och andra saker som alla gravida gör. Jag har dock aldrig planerat framåt eller berättat för någon eller så. Det är inte min grej.

    (Har på fyra ruvningar fått tre plus: tyvärr MA första gången, son andra gången och nu gravid med syster i vecka 21.)


    Stort grattis till dig ! Tack för ditt svar. Blir ju lätt så att man beskyller sig själv när de inte fungerar. Men koffein ska jag sluta med helt till nästa försök.
  • Mallangbg
    trina skrev 2016-06-26 11:15:18 följande:

    Hej!

    Totalt gjorde vi fyra återföringar, en färsk och tre frysta innan vårt lilla mirakel kom!

    De första två försöken tog jag det lugnt och låg mycket i sängen, tänkte att tyngdlagen skulle gälla i livmodern också :) Åt inte så mycket godis och försökte vara "nyttig". (Sen läste jag att oddsen att man lyckas faktiskt är lägre med sängläge än att leva på under ruvartiden)

    På det fjärde försöket var jag jättestressad på jobbet och mådde dåligt över det. Tänkte "fuck it" och levde på som vanligt med skräpmat och godis. Gick dock på akupunktur inför återföringen och läste att någon rekommenderade att man skulle hålla sig varm genom att alltid ha strumpor på sig, haha. Jag brukar föredra att vara barfota men jag tog faktiskt på mig strumpor.

    Varför det funkade den fjärde gången vet jag inte. Men jag vill tro att det var pågrund av akupunkturen. Nu ligger vår son bredvid mig och sover.

    I slutändan tror jag det har med statistik att göra. Tillräckligt många försök så lyckas man förmodligen. Vårt problem var dels att jag har pcos och min man slöa spermier. Vi berättade inte för vår familj.

    Vi har embryon kvar i frysen som vi hopas kunna använda för syskon om ett par år. Ruvartiden är hemsk och man har väldigt lätt att lägga skulden på sig själv för att det inte funkar. Men lev på som vanligt, det är inte nyttigt att gräva ner sig i sin sorg under tiden man ruvar. Det är ju då man har som störst chans att lyckas!


    Tack för ditt fina svar. Det lyfter verkligen mig att läsa alla historier om er som lyckas det ger hopp. Jag ska sluta med koffein helt till nästa försök. Jag springer också alltid barfota, kanske ska testa att ta på mig strumpor då också haha.. alla tips är värdefulla. Har läst att många väljer akupunktur. Vilken typ av akupunktur valde du..?? jag har aldrig gått på sådant så helt nytt för mig. Men de vill jag verkligen testa. Så ett stort grattis till dig också att ni lyckats med ett litet mirakel !! Så häftigt.
  • Mallangbg
    finee skrev 2016-06-26 10:02:51 följande:

    Pimpinellan - jag har precis som Amie77 läst flertalet bra inlägg feån dig i mpbga FL-trådar (google-missbrukare som jag är...) och blir också alldeles varm i hjärtat av att du äntligen är gravid. Skam den som ger sig! Jättestort grattis <3

    TS: Jag levde som gravid månaden innan samt IVF-cykeln/ruvartiden. Ingen alkohol, typ inget kaffe. Jobbade som vanligt. Tränade inte, vet att man får det i lagom dos, men jag vågade inte (fånigt, jag vet). Hade mycket svårt att få tiden att gå och tänkte på bebis/ruvning/symptom/whatever dygnet runt. Så jag är tyvärr dålig på att ge råd kring hur man får tiden att gå... Dagarna innan BIM var värst. Det hela slutade i plus och sedan tidigt missfall Nya tag i augusti med en av våra tre blastocyster vi har i frysen Gällande anhöriga har vi berättar för närmsta familjen (föräldrar o syskon) och jag har en tjejkompis som vet om. Ingen på jobbet vet. Lycka till med ditt nästa försök!


    Tack för ditt svar. Stort lycka till i augusti. Så skönt att ni kan ta ifrån frysen. Tror de är de jag tycker är jobbigast att vi måste börja om från start igen. Alla tips är så värdefulla. Vi har också bara berättat för vår familj samt en jobb kompis. Känner också att de räcker så vill inte ha någon press på oss i onödan. I augusti kanske de blir vår tur då. Jag håller alla tummar och tår.
Svar på tråden Tiden som ruvare