jj85 skrev 2016-08-20 07:23:20 följande:
Ja men visst är det snurrigt..egentligen borde jag kanske valt att göra de andra testet men kände att dem pengarna inte riktigt fanns just nu.
Men var iaf o tog blid prover. Men denna bm var ju så konstig bara. Hon lyssna knappt o vara nonchalant bara. Sa att hon inte förstod varför jag tog proverna nu. Jag sa att jag är i vecka 10 o då säger hon jaha ja då är du i veckan 11. Jag sa att jag varit på vul o dem gett mig den veckan osv.. men de lät som om det var jag som bokat dessa datum och de var det ju inte.. ja ja jag ska ringa dit på måndag o fråga någon så får vi se. För när jag gör själva ultraljud är de 1 september och då är jag i vecka 12.
Vilken vecka kommer du vara i närheten du tar blodprov och sen ultraljud?
Min man säger inte mkt alls. Utan han tar de nog mer på plats. Jag är den med alla tankarna just nu haha.. men vi vill veta. Får vi dåliga siffror så kommer vi ta fostervattenprovet och därefter tar vi nästa beslut men vi hoppas på de bästa. Men man läser ju så mycket på nätet..ush för det..
Hur långt gången är du nu? Mår du illa något? Mitt börjar släppa men ändå inte. Igår kväll kräktes jag. Jag kräks endast på kvällarna tydligen men trodde de hade försvunnit men nej då hade fel... svårt att veta vad jag ska äta på kvällarna också ...det är snart din tur för prover och de kommer gå bra. Det är den enkla delen och vi kommer fixa de. Skriv här hur de gått..:)
Jag är 9+4 idag, mår otroligt kass. Jag har legat i drygt 2 veckor, fick nya piller i fredags av läkaren på specmödravården, men de hjälpte inte så jag får ringa imorgon och be om något annat. Jag är fast i sängen, kan verkligen inte göra något, knappt sitta upp. Ska ta blodprov på torsdag och sen ul 13.
Jag hoppas på att det är en pojke (min erfarenhet är att illamåendet då tar slut v 12, med dottern varade det heeela grav.) Annars så har jag en av var, så det kan kvitta! Men med dottern var jag helt besatt av att det skulle bli en tjej, ville så gärna ha en flicka, hade en pojke då. Jag tycker att en ska få önska, min syrra grät i en hel vecka när hon fick veta att även barn nr 3 var en pojke och som hon sa så var det bättre att sörja när han var i magen än när han kommer ut!
Jag vill veta könet för att det är lättare att relatera till barnen och knyta ann, vi bestämmer också namntet innan bebben är kommen och kallar den för sitt namn i magen!