Missed abortion v 10

Jag var med om samma sak i v 10 i julas .
Fostret hade dött i v 8. Sa de när ditt foster dött?
Jag tror smärtan och upplevelsen varierar rätt mkt men jag upplevde inte att smärtan var så farlig. Gjorde givetvis ont men det kom i skov och det var inte hysterisk värk.

Det tog lång tid innan mitt kom igång. Jag tog pillren vaginalt vid 21 tiden och ta mig i soffan. Vid 02 gick jag upp på toa för att värken kom och då kom i princip allt ut..

Det var det jobbiga med det hela tycker jag. Det kommer liksom hinnor och klumpar.. Tror detta hände två gånger under natten . Jag gick upp för att värken kom och då kom det också rent fysiskt. Där emellan blödde jag inte mkt alls.
Inte heller efteråt. Jag blödde mindre än en vanlig mens i ca 8 dagar efter. Vissa blöder mkt mer.
Jag tror fördelen för mig var att allt verkligen kom ut under den natten så det som kom efter var bara efterblödningar.

Ledsen för din skull. Men ditt foster hade aldrig klarat sig i livet.
Du ska veta att jag mådde skitdåligt och vet du, 2 månader senare blev jag gravid igen. Nu är jag i 5e månaden. Nästa gång kommer gå bra för dig! Missfall är tyvärr väldigt vanligt att man har en gång.

Nästa gång är din kropp mer förberedd!

Var beredd på att det kanske inte funkar alls. Gjorde det inte första gången för mig Fick åka tillbaks på förlossning/b.b- bara det är ju vansinne att måsta ligga där!- ,men inget hände andra gången heller förrän jag kom hem. Störtflod och så ont som man kan ha utan att svimma. Blödde 2,5 vecka sen. Men det är olika,ibland funkar dt som det ska. Och man blir hjälpt av vanliga värkpiller.

Fick MA i v.9 och pillerna funkade inte för mig heller. Blödningen kom inte igång ordentligt förrän efter flera dagar och då blödde jag mycket och det kom mycket klumpar. Fick konstiga störtblödningar i flera veckor efter och det visade sig jag hade rester. Tog tabletterna en gång till, vilket inte funka och sen primolut som skulle framkalla en stor blödning..funka inte det heller så slutade i skrapning. 

Tyckte inte det gjorde så ont att ta tabletterna men man kan börja frysa och skaka lite. Tror kräkning och illamående också är symptom..jag fick en lapp med all info och smärtstillande med hem. Ett tips är att inte göra det ensam. Jag tyckte det var skönt att ha moraliskt stöd på plats, som också kunde se till att jag mådde bra.

Det var verkligen en skitjobbig period men jag blev gravid igen utan mens mellan och är nu i v.18 och det hela känns avlägset. 

Beklagar att du fått uppleva detta och lycka till! 

Tänk nu på att de som skriver här som har dåliga upplevelser att bidra med inte hör till de normala fallen. Då skulle man inte låtit tjejer göra det hemma själva.

Hoppas det går så smidigt som möjligt för dig. Men som någon ovan nämnde , var inte ensam och ta hellre för mkt smärtstillande än tvärt om.

Medicinsk abort, Cytotec, är bra när det funkar. Men jag tycker det är fruktansvärt att man ska behöva gå igenom det förfärdliga smärtan som knappt morfin rår på ibland och blodbadet hemma. När det finns skrapning. Visst, det finns risker med skrapning men det är lika liten som komplikationer med Cytotec. Men vården idag försöker påstå att medicin, dvs Cytotec (som inte ens är en abortmedicin från början utan en magmedicin), är skonsammare för kroppen när dom egentligen menar att det är billigare. En skrapning kräver personal, operationsrum osv. En medicinsk abort kostar endast några kronor.

Alla gör som dom vill så klart men jag hade aldrig valt att ta medicin om jag skulle råka ut för ett uteblivet missfall igen (har haft 3 st i rad), utan gå på skrapning direkt som jag gjorde sist för ett år sedan.

En ljuspunkt är att jag äntligen är gravid igen i v 27!

Sluta skräm upp henne!

För mig gick det jättebra! Det gör ont i magen och du blöder sen är det värsta över. Ta det lugnt och prata om din oro med en barnmorska . Det kommer inte ramla ut ett barn i toan och det kommer gå bra för dig!

Lycka till!

Jag fick MA i vecka 13 förra sommaren. Enda tecknet på att något var fel var att jag hade haft väldigt ont i ryggslutet ett bra tag. På kub upptäcktes en ofostrig graviditet. Själva missfallet satte igång några dagar senare och började med att smärtan i ryggen tilltog, sedan fick jag värkar som till slut gjorde så ont att jag fick åka in till akuten. Där visade vul att knappt någonting hade kommit ut fastän jag hade haft värkar i flera timmar. Jag fick naproxen och morfin mot smärtan och cytotec för att få ut graviditeten. För mig funkade cytotec jättebra - från det att jag fick tabletterna tills att allt var ute tog det cirka fyra timmar.

Visst gjorde det ont, men inte outhärdligt. Jag fick ligga kvar på sjukhuset medan tabletterna verkade, och jag tror att smärtan därför inte blev lika stark eftersom jag slapp att vara rädd. Det blödde mer än jag var beredd på men jag upplevde det inte som skrämmande eftersom jag var omgiven av vårdpersonal. Efteråt fortsatte jag att blöda i tre veckor, men mest tunna småblödningar under de två sista veckorna. Jag tyckte det var jätteskönt att slippa skrapning.

Sammantaget så upplevde jag inte den fysiska delen av missfallet som så jobbigt, den psykiska delen var däremot fruktansvärd och jag har inte helt återhämtat mig än. Är gravid i vecka 17 nu men har inte berättat för någon pga rädslan för missfall. Men den fysiska delen var som sagt uthärdlig.

Jag rekommenderar varmt att du har någon närstående med dig på sjukhuset, det är tryggt och tröstande. Jag var så ledsen och förvirrad vid mitt missfall att jag inte kommer ihåg någonting av vad vårdpersonalen sade, så det var guld värt att min sambo var med och kunde berätta i efterhand. Om du har frågor till vårdpersonalen men inte kan/orkar/vill/vågar ställa dem kan du be den närstående att fråga så att du slipper - låt din närstående vara stark åt dig. Ett tips är att skriva ner frågor i förväg så att de inte glöms bort när du väl är på sjukhuset.

Lycka till ts, det är ledsamt att du måste uppleva detta men jag är övertygad om att det kommer att gå bra för dig.

Oj vad jag beklagar det som hänt dig. Samma sak hände mig i april, v10. Fick göra det hemma. Tog cytotec. Tog 5h innan det satte igång. Har aldrig haft så ont. Fick morfintabletter och det hjälpte. Önskar att jag varit inlagd, du kommer få det mycket bättre på sjukhuset än hemma. Jag blödde i 10 dagar efter aborten. Fick mens som vanligt månaden efter. Jag önskar dig all lycka! Hoppas ni får er bebis snart!

Tack för info.

Jag kommer inte att utsätta mig för en graviditet igen p ga åldern och att min förra förlossning var ett h- vete. Vi avstår fler barn.

Jag är mest orolig för smärtan och att blöda mycket.