Bim Juli 2016
Devilsdaughter: grattis!!! Du ser, trägen vinner 
Inlägg från: Deni81
|
-
-
ÄL+11 idag, gjorde ett till test eftersom jag fått springa och kissa hela natten. Tokblankt igen. Känner mig riktigt deppig nu. Känner att tiden rinner ifrån mig, att jag aldrig kommer få se ett plus på stickan. Har liksom gett upp. Hatar min kropp, hatar mitt liv, hatar min sambo som inte vill satsa på det här helhjärtat och kunna prata om det ens. Den enda jag har att prata med är min syster som plussade efter 2 ggr (5:e barnet) när de bara skulle försöka på skoj. Hon förstår ju inte hur det är att kämpa månad in och månad ut i 1,5 år. Att aldrig ha fått bära ett barn i sin kropp, inte någonsin få känna kärleken till ett barn när man längtar så. Jag har helt tappat hoppet nu. Suck. Det vänder snart igen, men idag vill jag helst hoppa framför ett tåg.
-
Ja enormt tröttsamt. För man vill ju må bra emellan gångerna man försöker egentligen. Det känns som att man ska vara väldigt stark för att klara av det här hattandet mellan olika känslor. Så jag tillåter mig att bryta ihop och brukar alltid ta mig upp igen. Men när man är mitt i det så känns allt hopplöst! Ta hand om dig <3Tiiffany skrev 2016-07-06 14:32:51 följande:
Jag förstår dig helt. Majoriteten av månadens dagar känner jag som dig och det är alltid efter ägglossning fram till inför nästa ägglossning. Tröttsamt :(
-
Det var en fin historia! Att ni först fick göra ivf och att det sen gick av sig självt. Känns ju som det oftare är tvärtom!FyrAAAA skrev 2016-07-06 15:01:46 följande:
Skrev precis världens längsta svar som bara försvann när jag skulle posta, nedrans telefoner...
Förstår precis hur du känner Vi försökte också 1,5 innan första barnet innan vi tog tag i det och gjorde en utredning. Det visade sig att min man hade för litet antal spermier, då 2,5milj per ml (tror det ska vara 20-25milj). Anledningen tänkte man var att sädesledare hade gått av då han ca 3 år tidigare var med om en olycka på jobbet (lång historia) där han fick en pinne rakt in i pungen och fick sy. Just då trodde man inte sädesledarna var drabbade. Vi hade turen att lyckas på första försöket med en ivf och sen få ett syskon tätt efter på första försöket med ett ägg vi hade kvar i frysen. Nu nästan 10 år senare har jag plötsligt blivit spontant gravid 3 ggr ganska tätt, 2 mf och en liten som är 9 mån nu. Maken lämnade därav nytt test som visade på helt normala värden nu, läkarens nya teori blev att sädesledarna ändå aldrig hade gått av utan endast hamnat i kläm och nu rättat till sig med tiden. Vi har älskat att ha två barn tätt och hoppas nu på ett syskon tätt till vår yngsta!
Jag hoppas innerligt att det blir er tur att få ett efterlängtat plus nu! Det behöver ju inte vara kört denna cykel ännu heller! Och kommer tanten denna gång så håller jag alla tummar o tår för att ni lyckas inom kort, med eller utan hjälp! Många kramar!
Ja vi har gjort utredning och allt ser bra ut förutom en liten myom på livmodern. Det ska inte kunna påverka eventuell graviditet enligt gynekologen men jag är ytterst tveksam. Förstår inte varför det ska ta så lång tid annars? Jag har bara några år på mig att få mina två barn också så just nu ser det nattsvart ut i mina tankar. Till vintern får vi försöka med ivf, jag hoppas verkligen att förhållandet håller så länge, han har inte bråttom. Jag har väldigt bråttom, vill ju bli gravid innan jag fyller 36. Jaja bara att ta av hatten och ha ödmjukhet inför det som sker, se det som ödet eller något. Stor kram tillbaka! -
Usch vad jobbigt. Ja jag har varit nära att bryta ihop på mataffären/jobbet/på fika. Ja i alla möjliga situationer. Blir så trött på allt. Kram.Anonym (Alexandra) skrev 2016-07-06 16:53:19 följande:
Å vad jag känner igen mig! Så känner jag när mensen kommer. Sist bröt jag ihop totalt på jobbet, bara grät och kunde inte sluta.
-
Ja det sa de till mig också, att det beror på var det sitter. Det ska inte vara några problem med det läget det har och att det är så litet. Och när man blir gravid ska det sluta växa och kan försvinna. Hur många barn har du? Ett barn? Ja det finns fina historier, men jag känner att 7 år till är alldeles för länge, då är jag 42. Att få första barnet vid 42... Nä, då blir jag en gammal mamma. Är 35 nu och kan verkligen inte tänka mig ett plus, som att det är som att vinna på en trisslott typ. Så känns det. Det gör man inte ofta, inte över 25 kronor.Anonym (Alexandra) skrev 2016-07-06 17:00:39 följande:
Jag hade också myom på livmodern, men blev ändå gravid två gånger i snabb följd. Gynekologen sa att det beror på var myomet sitter bla. När jag var på kontroll efter mitt sena missfall, var myomet plötsligt borta. Jag är redan 36, hoppas innerligt att det inte är för sent. Försöker tänka på solskenshistorier bland mina vänner och bekanta. Ett par som fick veta att de inte kunde få barn på naturlig väg, men blev trots det gravida plötsligt efter 7 år.
Om du redan har fått barn så tror jag absolut att du kan bli gravid igen, det har ju din kropp bevisat att den kan Kram
-
Jag har använt tester, ska nog börja med det igen så man vet! För den här månaden svävar jag i ovisshet. Vet inte OM jag hade ÄL, NÄR jag hade det och när mensen ens kommer. Jag brukar kunna koppla bort det emellanåt, men sen kommer dippen. Först hoppet och sen dippen. Varje månad. Och alls kommer ned "goda" råd. Sluta dricka alkohol, sluta snusa, gå upp i vikt, ät mer, ät vitaminer(vilket jag gör), få din sambo att sluta snusa (yeah right!) och dricka, ligg kvar i sängen efteråt, ligg morgon och kväll i en vecka. Nä... Dessa goda råd kräks jag på.Loncelot skrev 2016-07-06 17:08:31 följande:
Förstår hur du känner o du är absolut inte ensam, blir inte lättare ju fler barn man vill ha kan ja ju tillägga, använder du ägglossningstest? Själv tänker jag på detta varje vaken stund önskar man kunde koppla bort det emellan försöken men det går ju inte tyvärr...
-
Vi är färdiga med utredning så allt ser bra ut. Han är mer motsträvig till att verkligen försöka på riktigt med ÄL-tester och pricka in och ens prata om det. Vi prata lite om det idag, då sa han bara att det kanske dröjer 1 år till, det är som det är, typ. Ingen stöttning, inget positivt fick jag ut av det samtalet...DevilsDaughter skrev 2016-07-06 19:17:03 följande:
Fyraa: Jag är idag på ÄL+10. I förrgår (ÄL+8) hade jag en hel del mensvärk hit och dit, på kvällen var livmodern öm men igår kände jag inte så mycket alls. Idag när jag eg skulle fått mens så var jag på tåligt humör och kände att jag inte hade tålamod med barnen, som alltid dagen för mens. Brösten har varit lite lätt ömma och lite svällda.
Deni: Nu kommer jag inte ihåg om jag frågat dig innan eller om du skrivit om det innan, men om din sambo nu är så motsträvig till att söka hjälp/kolla upp sig så kanske de kan börja med att göra utredning på dig bara?
-
Då är vi lite i samma sits. Vet inte alls var jag är egentligen i cykeln. Tror också ÄL+11. Negativt test. Jag som inte skulle testa :-/ känner inte heller något tecken på vare sig det ena eller det andra. Humöret är i bott vilket är likt mig och min pms. Ledsen, gråter för minsta lilla, tänker katastroftankar. Så jag tror snarare på mens. Har ont i nacken också som jag brukar ha innan mens, sådär infernaliskt ont. Hoppas du, jag (och alla andra) plussar ändå så vi får lite solskenshistorier här!!Anonym (EL) skrev 2016-07-06 19:44:46 följande:
Negativt idag på ÄL+10/11/12. Oklart vad jag egentligen är på för dag för jag fick glad gubbe på CB ÄL test två dagar i rad (aldrig hänt innan). Har BIM imorgon. Inga tecken på mens och inget tecken på graviditet. Vet att jag testade negativt tidigt med dottern trots att jag va gravid men jag vet inte. Ska testa på fredag igen om mensen inge kommit. Är så sjukt orkeslös bara. Orkar noll och inget. Orkar nästan inte ens bry mig över att testet va negativt. Väldigt olikt mig.
-
Nä, varför kan de inte engagera sig mer och försöka lägga lite energi och vilja i det hela? Så tänker jag ofta. Det FINNS ju såna män! Som verkligen vill. Jag tror min verkligen vill och skulle bli överlycklig om det blev ett plus, han kanske till och med skulle gråta en skvätt. Men vägen dit är för honom helt obekymrad...Loncelot skrev 2016-07-06 20:30:13 följande:
Varje gång min man ska gå ut o ta en cigg så tänker ja hur lång tid sen sist han tog en...han förstår inte att detta är frustrerande med alla punkter runt om...själv vill ja även gå ner i vikt, ser väl normal ut men vissa punkter på kroppen gör mig deppig som magen tex, visst man har fött 3 barn men känner inte för att "banta/träna" innan jag blir gravid för så många kilon är det inte...men allt känns mer eller mindre hopplöst med bebisverkstaden då dom 2sista graviditeterna kommit på första o andra försöket o här står ja på försök 7...pffff