fantasy06 skrev 2016-06-03 20:47:24 följande:
De har varit i kontakt med bup pga hans aggressioner i olika omgångar. Håller med dig att medelsvår bör märkas. Bup där han bor hade visst varit i kontakt med skolan han går på med (resursskola) fick sambon reda på idag. Men när sambon pratade med hans lärare på skolan sa han att han inte anser barnet har några andra problem än ilskan.
Kuratorn sambon prata med efter mötet sa att det är mer åt asbergers hållet men den diagnosen sätter man inte längre.
Därför jag undrar om någon här har barn eller egen erfarenhet av medelsvår autism som kan ge förslag på hur de har det.
Måttlig autism märks, kanske inte alla gånger men om man umgås med barnen så får man en känsla av att "något är konstigt" (vill inte trampa någon på tårna).
Så det kan nog vara lätt autism de rör sig om, men spelar de egentligen någon roll vilken typ av autism man har? Lägg istället fokus på vad han behöver ha hjälp med. Att han har måttlig autism kan bli en fördel att han får mer hjälp. Dessutom högre ersättning via försäkringsbolaget.
Personer med autism och dess svårigheter är ju olika från person till person, behöver han hjälp i skolan så skaffa resurs. Han är fortfarande samma barn med eller utan diagnos har han behov av extra stöd så ska han kunna få de med eller utan autism.
Innan vi fick reda på att vårar barn har autism så ger/har han precis samma svårigheter nu som då och hjälpen ser exakt lika ut. Autism ger oss en förståelse att kunna sätta sig in i deras värld, men behovet av hjälp ökar ju inte nu bara för att han har en diagnos på pappret. Fick han svår autism så ökar fortfarande inte hans behöv enbart för de samtidigt som dom heller inte skulle minska vid lätt.
Om han nu har lätt istället för måttlig eller svår autism så är de jättebra, men hans personlighet ändras inte tack vare diagnosen.
Sätt er in istället, varför blir han arg? Säger ni ofta saker han inte kan koppla ihop. T ex om ni säger "gå ut och tvätta händerna" en sådan form av mening kan personer med autism ta ordagrant, så han går alltså på riktigt ut och ska tvätta händerna. Istället för att ni skulle säga "gå till badrummet och tvätta händerna". Eller "gå och sätt dig i soffan" i hans värld blir det kanske gå i soffan samtidigt som sitta, "gå till soffan och sätt dig ner i soffan". Eftersom dom tar allt så ordagrant så måste man alltså tänka på hur man pratar. Om ni rör hans saker t ex som han ställt på ett sätt kan han också känna sig arg. Han kanske behöver mer plats till att kunna koppla av på egen hand, eftersom de kan bli för mycket för honom, autisters bägare linner fortare över. Att koppla av på egen hand kan innebära en vila i sängen eller en paus genom att spela.
Blir han arg om ni ska iväg? T ex "vi ska åka till Liseberg". Han kan då sätta sig på tvären och bli arg, tänker inte följa med. Han kanske inte förstår vad liseberg är. Sätt er ner och rita vad ni menar i en berättelse. T ex en bil för resan, gå till platsen, stå i kö, betala, åka karusell, äta mat, åka mer karusell, gå ut från Liseberg till bilen och åka hem.