Betala för mat hos en kompis

Min familj hade mat så att det räckte precis till två vuxna oss barn och till två matlådor. Det här var inget som mina föräldrar skyltade med eller berätta för oss eller någon annan. Det här har jag förstått nu i efterhand. Så när vi tre barn hade med oss någon kompis så var det mat som sedan saknades. Sen TS vet du inget egentligen om deras ekonomi eftersom du nyss skrev att dom nyligen blivit vänner.

Deras son kanske inte brukar få ta med sig vänner hem oanmält och mamman blev sur över att ha jobbat hela dagen sen komma hem till att det var ytterligare en mun att mätta som hon inte visste om. Hon kanske hade haft en dålig dag? Vad vet du? Jag skulle inte vilja ha en 16-åring över på en veckodag om det är läxor som ska göras. Sen stannade han till ganska sent skrev du. Hon tog nog ut sin irritation på din son. Att säga att han ska betala känns väl lite väl kymigt, men du tog ju för givet att han skulle få mat där eftersom du hämtade honom så sent. Det är inte heller ett speciellt fint sätt. 

Ekonomi är inget man skyltar med och skulle du komma hem till oss, skulle du säkert tro vi har det ganska bra ställt, men vissa månader är det lite extra tufft, allra helst i slutet av månaden. Då finns det precis med mat så det räcker. Alla har inte heller möjligheten att låna.

Min 16 åriga son var hos sin kompis igår och stannade där rätt länge.

När kompisens föräldrar kom hem lagade de mat. Mamman sa till min son att om han vill äta middag där så måste ha betala lite för att ''Vi tycker att var och en äter hemma hos sig, om man inte är bjuden över på middag såklart. Vi vill inte att Oscar ska äta hos andra heller, utan vill att han äter hemma då annat känns väldigt ofint''.

n. 

Nä, jag har då verkligen inte hört om något sånt här tidigare. Mycket lustigt, tycker även min pojke. Han betalade såklart inte för en bit lax och potatismos, han hade inte ens kontanter med sig. Eftersom att hans kompis bor långt bort ifrån oss åkte jag sen och hämtade honom. Det tar ett tag att köra dit och jag kunde inte hämta honom fören på kvällen, vilket resulterade i att han fick sitta i hungrig i princip en hel dag hos den där sjuka familjen. Först när vi var hemma igen, sent på kvällen, kunde han äta.

Hans kompis har varit hemma hos oss en gång tidigare, då var dock inte jag där. Dom har inte känt varandra så länge och har mest varit ute då dom setts så den här ''matregeln'' hans familj har, var ingenting vi visste om. Inte för att han hade betalat för det om hans visste om det, men då hade han kunnat stanna hemma och skitit i att åka hem till dom. Vill inte att han ska umgås med såna där snåljåpar. Fattigdom handlar det förresten inte om, då dom inte är fattiga utan medelinkomsttagare. 

När jag hämtade sonen tänkte jag gå in och fråga mamman hur i hela friden dom tänker, men jag gjorde inte det. Bör jag göra det? Och har ni hört om detta tidigare? För mig är det mycket mycket märkligt.

Här får gästerna också betala för sig.

Mat: 50:-

Låna toaletten: 10:-

Tv: 10kr/h.

Internet: 15kr/h.

Telefon: 5kr/samtal.

Här är våran prislista som gästerna måste betala:

Mat: 150 kr

Vatten: 13 kr/glas

Övrig dryck: 35 kr/glas

Toaletten: 12 kr/gång

Dator/tv: 30 kr/tim

Helt idiotiskt ursäkta språket att ta betalt när nån kommer på besök kan man inte bara ha kompisen där och strunta i en "prislista"!!!

Min 16 åriga son var hos sin kompis igår och stannade där rätt länge.

När kompisens föräldrar kom hem lagade de mat. Mamman sa till min son att om han vill äta middag där så måste ha betala lite för att ''Vi tycker att var och en äter hemma hos sig, om man inte är bjuden över på middag såklart. Vi vill inte att Oscar ska äta hos andra heller, utan vill att han äter hemma då annat känns väldigt ofint''.

Det här tänket förstår jag mig inte på. När jag var liten fick jag ALLTID äta middag hos mina kompisar. Det var inget snack om saken. När föräldrarna sa att maten var klar frågade dom om jag också ville äta och det ville jag nästan alltid. Och hos mina närmsta vänner frågade dom inte ens alltid, där var det självklart att jag liksom ingick i familjen. 

Nä, jag har då verkligen inte hört om något sånt här tidigare. Mycket lustigt, tycker även min pojke. Han betalade såklart inte för en bit lax och potatismos, han hade inte ens kontanter med sig. Eftersom att hans kompis bor långt bort ifrån oss åkte jag sen och hämtade honom. Det tar ett tag att köra dit och jag kunde inte hämta honom fören på kvällen, vilket resulterade i att han fick sitta i hungrig i princip en hel dag hos den där sjuka familjen. Först när vi var hemma igen, sent på kvällen, kunde han äta.

Hans kompis har varit hemma hos oss en gång tidigare, då var dock inte jag där. Dom har inte känt varandra så länge och har mest varit ute då dom setts så den här ''matregeln'' hans familj har, var ingenting vi visste om. Inte för att han hade betalat för det om hans visste om det, men då hade han kunnat stanna hemma och skitit i att åka hem till dom. Vill inte att han ska umgås med såna där snåljåpar. Fattigdom handlar det förresten inte om, då dom inte är fattiga utan medelinkomsttagare. 

När jag hämtade sonen tänkte jag gå in och fråga mamman hur i hela friden dom tänker, men jag gjorde inte det. Bör jag göra det? Och har ni hört om detta tidigare? För mig är det mycket mycket märkligt.

Anonym ( ) skrev 2018-05-23 10:51:07 följande:

Du, det var nog ironi ska du se! Tror knappast det finns någon som tar betalt för toa och vatten av sina gäster, snälla nån...

Anonym ( ) skrev 2018-05-23 10:51:07 följande:

Du, det var nog ironi ska du se! Tror knappast det finns någon som tar betalt för toa och vatten av sina gäster, snälla nån...

Här får gästerna också betala för sig.

Mat: 50:-

Låna toaletten: 10:-

Tv: 10kr/h.

Internet: 15kr/h.

Telefon: 5kr/samtal.

Min 16 åriga son var hos sin kompis igår och stannade där rätt länge.

När kompisens föräldrar kom hem lagade de mat. Mamman sa till min son att om han vill äta middag där så måste ha betala lite för att ''Vi tycker att var och en äter hemma hos sig, om man inte är bjuden över på middag såklart. Vi vill inte att Oscar ska äta hos andra heller, utan vill att han äter hemma då annat känns väldigt ofint''.

Det här tänket förstår jag mig inte på. När jag var liten fick jag ALLTID äta middag hos mina kompisar. Det var inget snack om saken. När föräldrarna sa att maten var klar frågade dom om jag också ville äta och det ville jag nästan alltid. Och hos mina närmsta vänner frågade dom inte ens alltid, där var det självklart att jag liksom ingick i familjen. 

Nä, jag har då verkligen inte hört om något sånt här tidigare. Mycket lustigt, tycker även min pojke. Han betalade såklart inte för en bit lax och potatismos, han hade inte ens kontanter med sig. Eftersom att hans kompis bor långt bort ifrån oss åkte jag sen och hämtade honom. Det tar ett tag att köra dit och jag kunde inte hämta honom fören på kvällen, vilket resulterade i att han fick sitta i hungrig i princip en hel dag hos den där sjuka familjen. Först när vi var hemma igen, sent på kvällen, kunde han äta.

Hans kompis har varit hemma hos oss en gång tidigare, då var dock inte jag där. Dom har inte känt varandra så länge och har mest varit ute då dom setts så den här ''matregeln'' hans familj har, var ingenting vi visste om. Inte för att han hade betalat för det om hans visste om det, men då hade han kunnat stanna hemma och skitit i att åka hem till dom. Vill inte att han ska umgås med såna där snåljåpar. Fattigdom handlar det förresten inte om, då dom inte är fattiga utan medelinkomsttagare. 

När jag hämtade sonen tänkte jag gå in och fråga mamman hur i hela friden dom tänker, men jag gjorde inte det. Bör jag göra det? Och har ni hört om detta tidigare? För mig är det mycket mycket märkligt.