Träffat äldre man. Är rädd för vad folk ska säga...

Nu tycker jag du drar lite konstiga växlar. Om en nitton-tjugoårig kille var ihop med en 45-årig kvinna så skulle nog precis lika många ögonbryn åka i höjden som när könen är omvända. Och som mamma skulle jag INTE gilla det, son eller dotter spelar ingen roll.
Om däremot de inblandade var säg 30 resp 55 skulle jag (och en hel del andra, gissar jag) inte reagera nämnvärt.
Det är inte en fråga om feminism (jösses!) utan om vuxenhet.

Jag är gift med en 20 år äldre man. Vi träffades när jag var 25 och han 45. Har varit tillsammans i ungefär 10 år nu och har en son tillsammans. 

Det var inga större problem med att berätta, våra familjer är rätt fördomsfria. De har aldrig ifrågasatt vårt val, även om de kanske blev lite överraskade precis i början. 

Och nej, jag har inga daddy issues, och nej, min man har inte mycket pengar, vi har ungefär lika mycket och samma lön. 

Om vuxenhet???

Till och med om en 16-årig tjej blir gravid, och vill behålla barnet, ropas det: "DIN KROPP, DITT BESLUT"!

En 20-årig tjej är alltså mer än vuxen nog att bestämma om hon ska ha barn eller inte... men hon "kan inte besluta vem hon ska vara tillsammans med"?

När är en tjej/kvinna vuxen, nog att ta ansvar för sig själv?

Går ju inte att bestämma över en 20-åring förstås men man kan ju VÄDJA till dem. Man kan säga -"Snälla hjärtat, bryt med den där gamla gubben och skaffa ngn i din egen ålder". Man kan säga -"Pappa och jag ger dig 30000 och en utlandsresa SAMT en egen häst om du bryter med den där gubben för han kan inte vara frisk"!