Träffat äldre man. Är rädd för vad folk ska säga...
Det är inte svårt att förstå, men det betyder inte att jag som förälder till 20-åringen hade oroat mig väldeliga för maktobalansen i förhållandet, eller att jag som vän till 45-åringen hade oroat mig för hans omdöme.
Men vad ska man göra som förälder mer än att berätta för barnet varför man är orolig och vad det är som inte känns bra?
Eller som vän? Mer än att fråga om kompisen verkligen mår bra?
Och ja, det hade känts väldigt knepigt att umgås med mitt barn och hennes partner, behandla honom som en "svärson" fast han är i min egen ålder, och väldigt knepigt att umgås med en 20-åring. Visst, ålder är bara en siffra och jadajada, men det är inte så enkelt. Det finns många 20-åringar jag gillar och har utbyte av att umgås med, men det är ju inte precis på lika villkor.