Vill att bonusbarnen delar rum så våra gemensamma får egna rum...

Och? Det är ändå självklart att det är den VUXNE som får ta obehaget. En vuxen som varken jobbar eller pluggat har betydligt större möjlighet att fixa sin egen tillvaro än ett barn har. Den vuxne kan gå till bibblan några timmar, fara iväg en helg till kompisar, och har betydligt större möjlighet till egentid och lugn och ro hemma under dagarna än vad ett barn som går i skolan och har läxor att göra, har. En 20 åring har redan fått sina behov från föräldrahemmet tillgodosedda, medan en 8 åring fortfarande ska erbjudas bästa möjligheter att utvecklas. 20 åringen är redan "färdig" och har redan haft sitt eger rum, där han haft sina saker, kunnat ha kompisar på besök etc. Nu är det småbarnens tur och 20 åringen får maka sig.

Fast det där stämmer nog nästan ingenstans. Det brukar finnas en inkomstruta att fylla i för att komma vidare, men det går alldeles utmärkt att fylla i 2 kr där, för att kunna slutföra. Inkomsten blir bara relevant när man väl erbjudits en bostad.

Bostadssituationen här är oerhört svår, det är det ju ingen som argumenterar emot. Poängen är att det är rimligare att en vuxen tar omaket än ett barn. Här får man finna sig i att bo både andra, tredje eller fjärde hand eller bo inneboende med delat kök och badrum när man flyttar hemifrån. Man är nog betydligt mer benägen som 20 åring att nappa på ett sådant alternativ om man bor på tältsäng i hallen än om man har det smutt med eget rum och välfyllt kylskåp i föräldrahemmet. Gäller att skapa lite incitament.

har själv barn i den åldern och dom börjar helt klart komma upp i den åldern när ett eget rum behövs, 10 åringen vill kunna sitta själv med sina kompisar inne på rumet och åtta åringen likaså.

Jag har inte sagt nåt om att det inte kan vara svårt med boende. Jag bor som sagt i Stockholm så jag är rätt på det klara med det....

Det är det faktum att det är den vuxne som får stå ut med att det är jobbigt som jag skriver om. Den vuxne har redan haft sitt egna rum i många år. Nu är det, de yngre barnens tur och den vuxne som har fler möjligheter får stå tillbaka för sina yngre syskons skull...

På många av de kommunala bostadsområdena finns det väääääldigt många som har soc som enda inkomst.
Har du bidrag så har du en fast inkomst, sen är det ju klart att en privat värd kan välja och vraka och ställa nästan vilka krav den vill.

Deras barn är inte så små. De är i en ålder då många barn, troligen de flesta, faktiskt vill ha ett eget krypin.

Kanske går det att dela av något av rummen? Isf kan ju de äldsta barnen dela det, de behöver troligen ingen större golvyta i sitt rum.

Du är medveten om att man inte är fastklistrad i sin egen kommun? Ja, de allra flesta vill bo kvar med släkt och vänner, men i dagens läge kan inte alla det.

Jag som har barn som går i skola här på orten, eller gjorde ska jag väl säga, och en man med fast jobb på orten måste också flytta om jag får jobb   ort och veckopendla.

Det gäller även ungdomar. Mina barn står i bostadskö lite varstans i landet. Den ena bara på vissa ställen då de flesta kräver att man är 18, men den äldsta på alla möjliga ställen. Utifall att.

Jo, det gör de visst. De vill gärna neka, men överklagar man får man rätt. Man är inte försörjningsskyldig för vuxna.

Men 20-åringen är ansvarig för sig själv.Det är mycket möjligt att de inte är. Men 20-åringar är ändå ansvariga för sig själva och att en person ska ha eget rum trots att denne bor varannan v, vilket bara det är knepigt vid den åldern, medan de som bor där jämt ska tränga ihop sig är, för mig och många andra helt vansinnigt.

Du är så klart i din fulla rätt att tycka att de yngre barnen ska stå tillbaka för de äldre, precis om jag är att tycka helt annorlunda.