• tilde72

    Maken vill inte äggdonation.

    Min högsta önskan är att få ett till barn. Efter två missfall förra året och jag är 44 år så är inte chanserna stora.
    Var nu till IVF på Sophiahemmet och träffade en läkare där.
    Jag gick därifrån med stor sorg och tyngd i bröstet då hon sade att sannolikheten för att få ett till barn var inte stor och jag skulle få inse att det blir inge flera.
    Det kändes så definitivt när jag gick därifrån och jag bara grät när jag kom innanför dörren. 

    I förbifarten nämner läkaren äggdonation finns ju alltid och kostar en del.Det kan inte göras här i Sverige utan utomlands.
    Har aldrig tänkt tanken ens men ett litet hopp kändes det som för mig och började fundera vad detta innebar.

    Har nu tagit upp detta med äggdonation för maken och jag sa till att det bästa är att vi ställer oss i kö och om det är så så kan vi tacka nej.
    Han blev så sur och sa ingenting på flera timmar och det fick jag veta nu att därför jag tydligen hade sagt att vi "ska ställa oss i kö" utan att fråga honom.
    Han kände sig överkörd.

    Jag frågade vad han tycker och han säger blankt nej till äggdonation. 
    Det är inte naturligt, generna förs inte vidare, barnet kommer till på konstgjord väg och hellre är han utan ett till barn då.
    Enligt honom så " vi har ett barn".

    Jag som vill så gärna ha ett syskon till våran dotter och även hon pratar om syskon ofta ofta.

    När han var så bestämt och jag vet nästan att han kommer inte att ändra sig så känns det fruktansvärt.

    Ni som har och är i samma situation skriv och ge mig hopp!
    Kan jag göra något annat, säga något till honom....?

     

  • Svar på tråden Maken vill inte äggdonation.
  • Anonym (viktigt)

    Det är ju superviktigt att ni är överens om ett så stort beslut som det ändå är, annars kommer det ju inte funka i er relation. 


    Jag förstår hans känsla och kan väl inte ge några mer råd än att prata om det, utan att på nåt sätt försöka övertala eller tvinga honom. Förklara varför det är viktigt med ett till barn för dig, hur du känner och tänker på insidan, ut med allt bara. 

  • Cyanea

    Jag instämmer med ovanstående, men instämmer lika mycket med dig. 

    Det här är ett gemensamt beslut. Precis som att han har en åsikt i det här så måste din åsikt också få komma till tals. Din barnönskan får inte bara sopas under mattan. Du måste möta honom, men han måste möta dig också. 

    Jag vet inte om det finns sådana möjligheter, men när vi genomförde IVF pratade vi med klinikens psykolog. Hon kunde hjälpa oss att nå varandra i en sjukt jobbig situation. Kanske finns någon ni kan få hjälp av? 

    Jag önskar dig stort lycka till. Hoppas det löser sig. 

  • NKmamma

    Det är som sagt viktigt att ni är överens och som Cyanea skriver så ska även din åsikt räknas med. Hans gener förs vidare, men inte dina. Fråga honom varför det är viktigt att dina gener förs vidare. 

    Jag har ett ÄD-barn och ett genetiskt barn och för mig spelar det ingen roll hur lilla blev till. Det handlar mycket om arv och miljö (epigenetik.)

  • varitdärockså

    Min erfarenhet efter att själv ha ÄD-barn och känna flera familjer med ÄD-barn är att mannen konstigt nog oftast är mest tveksam i början. Har hört alla argument både fr egen man och andra om gener, "jag har valt dig och din DNA", konstgjort, mm. Kanske beror det på att när kvinnan tar upp detta har hon hunnit bearbeta alla tankar men för mannen är det nytt? I alla fall, ge honom lite tid och ta ett ordentligt snack om saken, låt honom sätta sig in i det hela och få tid att fundera. Det brukar lösa sig till det bästa sen och alla män jag känner som genomgått ÄD är superlyckliga över sina barn. Sätt upp dig på kö, det behöver ju faktiskt inte han veta, så sparar du tid när/om han kommer till insikt om att ÄD är en toppenlösning! Glöm dock inte att som i alla behandlingar kan man misslyckas och det är psykiskt och fysiskt jobbigt att genomgå fertilitetsbehandlingar. Kanske är det det han inte vill utan är nöjd som det är?

Svar på tråden Maken vill inte äggdonation.