Min syster dog. Jag känner "ingenting"

Ibland kan man som förälder och fru sätta den rollen först. Din man och dina egna barn behöver en stabil fru och mamma, då finns det inte utrymme att sörja på riktigt. Om det är bra eller dåligt vet jag inte, bara att man kan fungera så.

När sedan dina barn blir mer självständiga så kan sorgen över systern komma då, när det finns utrymme för dig. Så du kanske inte alls känner ingenting, utan bara har "lagt undan det" för att bearbeta det "senare".

Så gjorde jag efter att mitt barn dog. Min fru var helt förstörd, och det funkade inte att jag också var helt förstörd, utan jag var tvungen att vara stark. När sedan min fru började fungera igen så blev jag förstörd istället, detta efter tre år.