Umgängessabotage?

Det är lite så jag också tänker, att dom har mycket på hemmaplan dom vill vara med på som dom missar och att dom säger att dom inte längre orkar åka varannan helg.

UF säger att det är för långt att åka för att umgås med barnen här.

Har pratat med familjerätten och dom kan inte göra något enligt den jag pratade med. Jag har även pratat med advokat som säger att jag egentligen inte kan göra så mycket så det är upp till UF om han vill stämma.Varför hade du stämt för ensam vårdnad?

Har föreslagit det samt långhelger, 1 gång i månaden och olika kombinationer av det. Det vill han inte.

Han ska ha dom varannan helg trots att dom inte orkar det, vill det och att dom tycker att kompisar/matcher är minst lika viktigt.

Alla umgängesförslag finns i skrift och förklaringar till varför vi måste tänka till angående varannan helg. Vore underbart om man slapp oroa sig! Men det är ändå en rätt allvarlig anklagelse kan jag tycka. Han får ju träffa dom i princip när han vill. Bara det att barnen inte ska behöva åka varannan helg, för att dom inte orkar det.

Jag tvivlar också på att det blir som UF vill, med tanke på barnens ålder och vilja.

Pappan hörde av sig. Han förklarade att han hade fått alla mina umgängesförslag och att jag borde veta att han vill ha barnen då, det utan att han svarar mig. Han fortsatte med att anklaga mig för att umgängessabotera.

Jag har frågat flera flera gånger och lämnat förslag flera gånger, men får antingen inga svar eller så kommer svaren någon dag innan tänkta tillfälle, det trots att jag flera gånger förklarat att jag och barnen behöver veta minst en vecka innan att det blir av annars räknar jag med att barnen blir hemma.

Är det verkligen mitt fel att en vuxen man inte kan svara på ett enkelt sms i tid? Ska jag verkligen behöva tjata på honom för att få ett svar?

Fick ett brev för en vecka sen, han har stämt mig på vårdnad, boende och umgänge. Hans advokat uppger inga direkta skäl varför han gör det. Stämningsansökan är väldigt mycket "mellanmjölk".

Jag har sen sist jag skrev här erbjudit flera olika umgängesförslag men som vanligt inte fått några svar på mina förslag, så vi har inte kommit överens om att det blir umgänge vid dessa tillfällen.

Fick däremot ett mail två dagar innan om att han kommer och hämtar barnen på fredag. Det var inget någon av oss var medveten om, inte ens barnen. Pappan anser att jag skulle ha vetat om att han ville ha barnen då, det utan att han sagt ja till det.

Efter det lämnade jag nya förslag som vi inte enats om, vilket jag anser att vi egentligen har. Vi har båda uppgett några tillfällen vi båda säger att umgänge kan/ska ske på. Men pappan anser att vi inte är överens om dessa det för att vi är oense om andra tillfällen.

Just nu känns det som att en stämning är välkommet så man kan få någon fason och ordning på saker och ting. Men jag kan tycka att det är tokigt att en förälder kan strunta i så många saker och sen ändå stämma den andra. Det utan att man tagit minsta lilla egenansvar.

I vårat fall ligger det ändå i pappans egna intresse att svara på saker som gäller umgänge.

Ja det känns skönt på något vis för så här går det inte att ha det. Det fungerar inte för någon av oss att inte veta. Jag hoppas även att en tingsrätt kan förstå det och att någon förklarar det för pappan så det går in i huvudet på honom.

Jag blir så arg på hans beteende. Det är så nonchalant och respektlöst.

Jag tycker så synd om barnen som inte får någon information om när dom kommer ses och när dom ska iväg. Varken av mig eller pappan. Pappan säger inget till mig förren sista minuten och barnen säger han inget alls till. Det handlar mest om planering av livspusslet för min och barnens del. Vi har så mycket som ska fungera med arbete, skola, aktiviteter, kompisar och "barnvakt" med mera.