ungbrunett

Äldre 24 Mar 08:48

114 svar

Ni som gått in i relation och fått bonusbarn. Fixar man det utan massa problem? Är inte orolig över barnen men relation med xet :/

Du kommer störa dig på det. När hon ringer er lediga lördagkväll och ska diskutera något kring barnet, när han kommer välja att avbryta det ni gör för att ställa upp för henne. Du kommer slutligen störa dig på barnen och när de är hos er. Du kommer behöva hantera henne resten av livet. Lämna, är mitt enda råd, om ni inte än blivit för seriösa i er relation. Du kommer hata varje sekund och ja, du kommer av bli svartsjuk och bitter.

ungbrunett

Äldre 24 Mar 09:03

#22

Brumma skrev 2016-03-24 08:59:22 följande:

Väldigt mkt generaliseringar och "du kommer bli"..

Jag skulle vilja påstå att det inte alls är säkert att "man" blir bitter och svartsjuk (har aldrig varit svartsjuk på min mans ex och förstår inte varför jag skulle bli det heller..). Inte heller behöver man bli störd av att det ringer ibland och behöver diskuteras barnsaker. De är föräldrar liksom :)

Så länge det inte rings om "onödigheter".

Vad har du haft för män i ditt liv som satt sitt ex framför dig? Och om du inte har det - varför generaliserar du och tror att det är så män gör?

Om samarbetet funkar bra och det finns ömsesidig respekt kommer ju de sakerna du tar som givna aldrig att inträffa.

Mannen verkar (med rätt) prioritera en god relation med sina barn (och sitt ex). Detta innebär att hans nya partner kommer att sättas åt sidan, hon blir inte nummer ett. Såvida hon inte är väldigt storsint och förstående (som du?) så kommer ts tycka det är oerhört störigt att mamman inte förstår att hon inte kan ringa en barnfri lördagkväll när ts och mannen delar en flaska rödtjut vid öppna brasan. Mamman lär inte bry sig om att hon ringer vid en obekväm tidpunkt utan kommer hävda sin rätt som mamma att ringa sina barns pappa när än hon behagar. Tror jag :)

ungbrunett

Äldre 24 Mar 09:24

#25

Brumma skrev 2016-03-24 09:19:51 följande:

Jag tror ju iochförsig att mammor nödvändigtvis inte behöver bete sig som bufflar utan respekt och hänsyn bara för att de råkar vara mammor.. Skulle inte falla mig själv in och tror inte det är ngt som är speciellt vanligt. Däremot finns de ju de som beter sig illa men då fattas ju den där ömsesidiga respekten jag påtalade..

Den finns inte från mammans sida här heller och just därför var mitt råd tidigare att TS behöver fundera över hur föräldrarnas relation är.

Är mamman - eller pappan för den delen - oförmögen att visa hänsyn och respektera den andras tid och liv så avråder jag från förhållandet. Men om det finns respekt, hänsyn och om det är ok att säga "nu funkar det inte" så finns ingen anledning till att det skulle bli så som du målar upp.

Skillnaden är väl att du UTGÅR från att mamman är krävande och egoistisk och att pappan inte kan kombinera sina relationer..

Nej, jag hade inte accepterat att hamna på andra plats. Jag anser att alla människor i ens familj bör hamna på första plats. Men att man ser utifrån tillfälle istället för person.

Jag hade inte heller accepterat att mamman ringde i tid och otid om saker som inte var viktigt.

Det var inte vad jag skrev ;)

Jag förstår vad du menar men jag tror det ibland kan vara svårt att märka sånt från början. Jag förstod min sambos och hans ex relation som problemfri och välfungerande fram tills det hade gått ett tag och jag märkte att det var han som (frivilligt eller ej) stod för allt praktiskt engagemang, medan hon inte lyfte ett finger. Något som jag började störa mig på när det togs från vår tid och att det till och med ställdes högre krav på mig än på min sambos ex kring saker med deras barn. Jag menar bara att det är svårt att veta sådant i förväg, och att något som till synes verkar välfungerande visar sig inte funka så bra när man skrapar lite på ytan.

ungbrunett

Äldre 24 Mar 09:26

#26

Nonym skrev 2016-03-22 08:46:22 följande:

Jag har kanon relation med mina bonusars mamma, hon är en fantastisk kvinna och jag hyser stor respekt för henne.

Anledningen till att vår relation är så bra är nog för att även jag verkligen bryr mig om barnen och har en bra relation med dem.

Så länge man som vuxen inte låter sig bli överkörd men försöker se till barnens bästa hela tiden så tror jag man kan få en problemfri tillvaro.

Varför har du ett behov av att ha en bra relation med din mans ex? Jag har svårt att förstå vitsen.

ungbrunett

Äldre 24 Mar 10:37

#28

Brumma skrev 2016-03-24 09:56:16 följande:

Absolut. Ngt man ALDRIG kan säga är att man "visste vad man gav sig in på".. inte när det är en tredje part inblandad..

Men det finns många föräldrar som faktiskt klarar av att respektera varandra efter att de gått isär (fast man hör sällan om dem härinne) så jag skulle inte utgå från det.

Men jag skulle ha vissa krav som skulle fungera innan jag blev sambo med ngn med barn igen..

Precis, håller med dig. Jag hade nog också agerat annorlunda om jag ställts inför situationen igen.

ungbrunett

Äldre 24 Mar 13:29

#37

Brumma skrev 2016-03-24 10:49:49 följande:

Det underlättade enormt när jag och min mans ex hade en bra relation. Jag har inget "behov" av att ha en bra relation men det underlättat helt klart.

Ser inte att personen du svarade verkar ha ett "behov" av det heller utan helt enkelt ser fördelarna med det och har lyckan att verka ha en mamma till sina bonusar som är på samma våglängd som hon själv :)

Vad har man för behov av att INTE ha en bra relation till partnens ex om förutsättningarna gör att det funkar?

Jag håller ofta (men inte alltid) med om vad du skriver men får säga att du låter lite väl dömande och nedlåtande (kanske inte är din mening men..) mot de som har en fungerande relation och inte har behov av att utesluta barnets andra förälder från sitt liv...

Varför har du ett behov av att ifrågasätta de som får det att fungera och är nöjda med det?

Jag förstår såklart fördelarna med att ha en bra relation till olika nyckelpersoner, så knäpp är jag inte :) Ibland läser jag nog säkert in för mycket av hur jag själv tänker i hur andra har valt att lägga upp sina liv. Jag vet inte om jag skulle säga att jag har ett behov av att ifrågasätta de som får det att fungera, men utifrån egna erfarenheter har jag svårt att se hur det överhuvudtaget kan fungera i såna situationer. Men det är väl för att jag själv inte lever praktexemplet på ett sådant välfungerande arrangemang. Inte min mening att egentligen låta nedlåtande, men jag har nog svårt att förstå att det är möjligt. Vill inte trampa någon på tårna, ledsen för det.

ungbrunett

Äldre 30 Mar 20:02

#85

Sanaria skrev 2016-03-30 19:42:42 följande:

Jag tror att en sån sak som hur mycket mamman och pappan ställer upp för varandra är det bäst om de avgör själva utan inblandning av den nya kvinnan. Annars finns det nog stor risk att relationerna försämras. Om pappan tycker att han inte har tid att ställa upp lika mycket pga den nya, fine, men då ska det vara hans beslut.

Min regel som jag har för mig själv är att jag har rätt att bry mig, ha åsikter och blanda mig in i saker som på ett eller annat sätt påverkar mig. Resten skit jag i. Den "nya" har absolut rätt att visa sin synpunkt,speciellt om den nya själv påverkas av besluten som tas. Hur kul tror du att det är att ständigt bli åsidosatt av sin partner för att ett ex ska ha saker?

ungbrunett

Äldre 30 Mar 20:12

#86

Anonym (Millan) skrev 2016-03-29 20:40:29 följande:

Fast när är det bonusmammans roll att skicka sms och tillrättavisa biomamman och sätta ner foten kring diskussionerna mellan barnets föräldrar? Låter som du faktisktär den som bygger på och skapar konflikter.

Det behöver inte nödvändigtvis vara någons roll. Men det är knappast mer mammans "rätt" att göra det heller. Ingen av dem ska göra det, och ingen har mer rätt än den andra. Tycker dock alla har rätt på lika villkor att sätta ner foten om något inte fungerar, oavsett bio eller bonus eller vad det nu kan vara.

ungbrunett

Äldre 30 Mar 20:17

#87

smulpaj01 skrev 2016-03-30 18:40:45 följande:

Jösses - NEJ, alla är inte lika bittra och hatiska som just Du är!

Du bör dock lämna ditt förhållande, helst igår - det är solklart för Alla som läst dina inlägg!

Har själv levt i bonusfamilj i 8 år och jag har ALDRIG haft de problem du gnäller om!

Om du väljer när du lämnar din relation så väljer jag när jag lämnar min relation. Har inga behov och inget som helst intresse av att veta vad du tycker om min relation, tack!

ungbrunett

Äldre 30 Mar 21:09

#90

Sanaria skrev 2016-03-30 20:44:54 följande:

Om du blir ständigt åsidosatt så är nog inte exet problemet, utan då är problemet att mannen inte bryr sig om dig tillräckligt mycket. Han borde själv ta beslutet att säga ifrån till exet om det blir för mycket.

smulpaj01 skrev 2016-03-30 20:19:05 följande:

Va?

NEJ, den nya har INGEN RÄTT öht att diktera några som helst villkor för föräldrarnas relation till varandra direkt till biomamman! Aldrig någonsin!!!!

Om den nya är missnöjd så är det dennes PARTNER hon får bråka med, har inget med biomamman att göra. Alternativt lämna förhållandet!

Alla spelar sin roll i spelet. Förminska inte mammors agerande och eventuella onda avsikter. Alla mammor är inte änglar och alla styvmorsor är inte häxor. Det är ytterst sällan en enda person som mol allena skapar konflikter. Hur stark är mamma-papparelationen om en ny partner till någon av dem kan komma och förstöra "allt"? Kanske var det inte så bra trots allt.

ungbrunett

Äldre 31 Mar 07:20

#104

Jag tycker som Brumma.

Vill man inte släppa den gamla relationen med exet så tycker jag inte man har något i en ny relation att göra. Då kan man gott fortsätta leva som en familj med exet, om än på olika håll, och göra saker för varandra precis som man själv vill men man måste förstå att om man går in i en relation (hör och häpna: även om man har ett barn och ett ex) så måste man förstå att personen man går in i en relation med också är en person med behov och önskemål. Att förvänta sig total anpassning är, förutom helt bisarrt och uppåt väggarna, inte hållbart. Man bygger inte en relation på sånt.

Min sambo och hans ex umgicks en del för barnets skull innan jag kom in i bilden. De åkte på någon semester, för barnets skull, och hon umgicks ibland med sambon (och vänner...) hemma hos sambon. När jag kom in i bilden så upphörde det, och oavsett vad folk här tror så är det inte för att jag har ställt några krav utan han såg bara ingen anledning till att fortsätta med det. Hade det inte upphört dock, så tro mig jag hade haft ett och annat att säga till om. Lyckligtvis var min sambo vettig och förstod att det inte fanns någon anledning för honom att umgås med exet på det sättet nu när vi träffades. Jag hade dock aldrig accepterat att vara med en man som på ett sånt extremt sätt leker familj med sitt ex och barnet. Då får det vara.

Jag är extremt förundrad över att så många här på allvar tycker att en vuxen människa, iblandad i en sån här konstellation, inte ska få ha sitt att säga om saken. Oavsett om mannen och exet vill ha det på ett sätt så finns det ju fler att förhålla sig till. Så trött på de föräldrar som tror att de och deras liv är center av alla andras universum. Alla får lägga upp sitt liv hur de vill men jag skriver inte under på att inte få min röst hörd om jag blir påverkad eller inblandat i något. Sedan är det frivilligt för alla parter om de vill delta i det eller inte. Vill mannen inte ha en sån partner, fine. Vill patnern inte ha en sån man, fine. Vill exet inte att mannens nya ska lägga sig i, så får exet själv ta ett steg tillbaka och ha ett förhållningssätt till mannen som enbart handlar om barnet.

Ni som gått in i relation och fått bonusbarn. Fixar man det utan massa problem? Är inte orolig över barnen men relation med xet :/

INNEHÅLL