Ni som gått in i relation och fått bonusbarn. Fixar man det utan massa problem? Är inte orolig över barnen men relation med xet :/
Har bara läst TS och sedan skummat lite på resten av inläggen..
Jag lever med en man med barn och har gjort det i femton år ca.
Under denna period har samarbetet fungerat förhållandevis bra ibland och sämre ibland. Jag kan garantera att det är enklare och mer harmoniskt när det fungerar. ..
Så är samarbetet sådant att de stöttar varandra som föräldrar - för barnets skull - och samtidigt respekterar varandras liv och tid skulle jag säga att det bara är bra att de hörs och ställer upp för varandra. Men respekten måste finnas där och föräldrarnas förmåga att dels kunna säga nej, det funkar inte just nu är mycket viktig. Dels även att den andra föräldern respekterar ett nej.
Att leva i ett förhållande med en man där kommunikationen INTE fungerar leder med stor sannolikhet till konstanta konflikter, maktspel och att barnet hamnar emellan. Det är mycket slitande att leva så för även om det inte är du och din man som har en konflikt så KOMMER det att påverka ert förhållande. Om inte annat så för att han kommer må dåligt av konflikten med mamman.
Själv älskar jag min bonus och har haft mycket glädje av att henne i mitt liv. Men om jag och min man skulle separera skulle jag inte välja en man med barn igen. Möjligtvis med vuxna barn men är faktiskt inte säker där heller.. OM jag skulle frångå detta skulle det vara pga att det finns ett långt, gott samarbete med ömsesidig respekt föräldrarna emellan. Annars vore det en stor stopper för mig.
Samarbetet med min mans ex har som sagt under långa perioder varit förhållandevis bra - MEN det har aldrig funnits någon ömsesidig respekt. Det har fungerat när mamman fått bestämma. När vi sedan fick gemensamma barn kunde vi inte längre vara lika flexibla och hade även en del krav tillbaka vilket fick det skallade samarbetet att haverera.
Så den stora frågan är - respekterar de varandras liv och tid? Är det ok att säga nej om det behövs?
Sedan skulle jag även ta upp hur delaktig du skulle tillåtas vara. Jag skulle inte flytta ihop med ngn där jag inte fick lika stor delaktighet som mannen jag levde med att bestämma över vår tid och vårt hem. Jag har inget emot att bonus kommer oftare, tvärtom faktiskt, men jag vill vara med i diskussionen runt det och om det om ngn anledning inte passar har jag lika stor rätt att säga nej som pappan.
Detta gäller naturligtvis även regler i hemmet. Skall jag leva med barn måste jag kunna leva med de regler och den uppfostran som finns.