Tips för att pappan ska våga ta barnet

Blir lite fascinerad över hur många som verkar leva i en relation där de tycker man kan/bör "uppfostra" sin man som en hund, genom att säga "skärp dig"/"fy". Vad är det för män ni lever med? Alternativt, vad har ni för syn på dem? Är glad att jag och min sambo grundar vår relation på förståelse och en känsla av att den andra vill väl och gör sitt bästa, och när den inte gör sitt bästa finns det i regel en orsak som är förståelig (om man försöker förstå) och som vi kan lösa tillsammans. Jag kan tillägga att jag, ffa i början av relationen, testat det andra alternativet, och det har sällan hjälpt. Min man behöver i regel inte uppfostras, lika lite som jag.

Jag uppfattar inte mannen i fråga som lat utan rädd och möjligtvis okunnig. Kan bara instämma med övriga goda råd ovan. Avveckla dig själv i lämpliga situationer där han får ta ansvar och växa i rollen som pappa. Klokt att du aktivt tänker kring detta redan nu, det minskar risken för att era roller stagnerar.

Anonym (nn): jag tror inte någon säger emot dig.

Hemsk inställning att man måste uppfostra sin man, märklig människosyn. Handlar inte om att mesa runt, givetvis måste man prata öppet om problemen och att båda ska ha en vilja att lösa dem. Glad att jag lever i en förstående relation där vi jobbar på våra respektive och gemensamma problem tillsammans. Hade aldrig accepterat att bli uppläxad av min man, oavsett problemet. Men men, detta är familjeliv, där lösningarna alltid är enkla och snusförnuftiga, och männen är lata och behöver läxas upp.

CarroAn: Ni verkar ha en fin och förstående relation, var glada för det. Ni kommer att lösa detta tillsammans. Härligt att höra att det går framåt!

Det finns många män som som nog gärna skulle ha varit i din mans situation, som verkar få utskällningar och tillsägelser om de inte lyder sina fruar. Jag avskyr den gamla traditionella synen på kvinnor och män som florerar bl a på fl, att män ska vara manly men som rättar in sig i ledet efter en tillsägelse medan samma spelregler aldrig hade gällt kvinnor. Om situationen hade varit omvänd hade mannen, ifall han "sagt till sin kvinna på skarpen" varit en oförstående mansgris som förenklar hur svårt detta är för kvinnan. Så förlöjligande av både män och av inläggskrivarnas egen intelligens.

Det är typiskt manly att inte få lov att känna något eller få vara rädd. Bita ihop. Män och känslor är strängeligen förbjudet. Vilket århundrande känner vi igen det ifrån? Heja jämställdheten. Är det en kvinna som känner komplicerade känslor eller backar och låter pappan tar över riktar vi hökögonen dit och sätter in hjälpinsatser där hon får bearbeta sina känslor. Tro mig, jag jobbar i "branchen".

Trams att skriva att det handlar om förmåga att skärpa sig. Vi vill väl alla samma sak, att mannen ska vara delaktig. Frågan är hur man når dit, om det är via ett förstående eller ett aggressivt sätt. I grunden handlar det om synen på mannen, om han är lat eller om det finns känslor som påverkar. Det finns garanterat lata människor som kan behöva tillsägelser men jag får inga indikationer på att mannen i fråga är lat, utan rädd. Lycka till att få en rädd människa att närma sig sin rädsla genom att bli tillsagd "skärp dig". Det handlar inte om att dalta att förstå att en annan människa kan ha känslor och att vilja hjälpa. Allra helst den man lever med. Tragiskt att tänka så.

Jag bara utgår från hur jag själv vill bli behandlad och vad som hade hjälpt mig. Och blir trött på hur ffa kvinnor utmålar män som mähän i diverse sammanhang, med alla möjliga negativa egenskaper bara för att de just är män. Och att kvinnan alltid är ett offer, som måste slå extra hårt i underläge. Det är ett slag mot jämställdhetskampen.

Jajaja vi ska såklart dra det hela till sin spets. Det är väl för bövelen ingen som förespråkar det du skriver "anonym (två föräldrar)". Jag har också en man som hugger i, jag vet inte vad det har med saken att göra. Fortsätt du att leva i en relation där du säger ifrån på skarpen så fort mannen inte gör som han ska, så fortsätter jag leva i en relation i en relation där vi diskuterar och kommer fram till lösningar tillsammans. Jag tror ts efterlyste konstruktiva lösningar men som vanligt bjuder fl på moraliserande. Det är fantastiskt att nu veta lösningen på problem i livet helt enkelt bara är att man skärper sig, jag tror jag ska börja uppfostra mitt barn så. Visar hon att något är jobbigt så ska jag bara visa att det är helt oacceptabelt, och säga till henne att skärpa sig. Ska nog använda det i alla mina relationer faktiskt. Jösses vad enkelt mitt liv blev nu! Slut på att dalta och jamsa runt, känslor är för mesar. Tack!

Ha're!