• BK1986

    IVF mars/april

    Andje skrev 2016-04-09 16:28:46 följande:

    Wow, jag har bara hunnit kika in korta ögonblick här de senaste två dagarna. det blir många sidor att gå igenom! Roligt att det är så många aktiva.

    Blev väldigt tårögd när jag läste igenom sidorna. Så otrolig ledsen för er som fått negativa resultat och ingen befruktning av ägg. Jag förstår verkligen virkandet av babyfiltar, babystrumpor i byrålådan och den kraftansamling det krävs att träffa en gravid vän. Innan min sambo och jag började försöka för nästan 3 år sedan hade jag aldrig kunnat förstå exakt hur jobbig denna situation är. Vi valde att inte boka en safariresa för tänk om jag blir gravid, vi köpte ett hus för vi ska ju bli fler i familjen, vi har haft kombibilar i flera år för en barnvagn måste ju få plats. Hela livet har kretsat kring detta sen vi började försöka och bebis efter bebis har ploppat fram i kompiskretsen. Vi är det enda paret utan barn. Verkligen det enda. Igår bar jag omkring på min kompis 1-åring och gosade. Det gör ju ganska ont i hjärtat.

    Jag fick ett 3-dagars fint embryo återfört igår. Av de 25 ägg som plockades var många omogna så 13 st befruktades och började dela sig. 3 st dog på vägen så igår var (förutom det jag fick tillbaka) 4 st fina noga att vidareodlas till blasocyster och de skulle prova att vidareodla de andra 5 också. På tisdag vet vi om vi har nåt till frysen eller inte. Förra omgången fick vi 6 st i frysen så jag hoppas på åtminstone nåt denna gången. RD 1 idag alltså och en evighet till testdag. Magen mår i alla fall väldigt mycket bättre och jag kan äta normalt igen. Därav hamburgaren och kanelbullen idag...

    Ha en fin helg alla! Själv ska jag på möhippemiddag ikväll och jag gissar att 90% av samtalsämnena kommer att handla om barn.


    Känner igen mig även i din berättelse. Vi har köpt hus och skjutit upp resor och annat i livet för att vi tänkt att vi ska bli fler. Min sambo blir också väldigt uppgiven emellanåt då han känner att vi inte har några vänner och att allt står på paus. Men så är situationen just nu. Alla vänner skaffar barn vilket gör att det är skitjobbigt att umgås med dem, och vårt liv ser inte alls ut som vi hade tänkt oss. Det är påfrestande även för vår parrelation.

    Vad mysigt att ruva! Håller tummarna för guldägget och hoppas att det blir andra samtalsämnen än barn för dig ikväll. Eller att det åtminstone är uthärdligt. Kram!
  • BK1986
    celavie1 skrev 2016-04-10 09:25:43 följande:

    Hur räknar man ut när mensen ska komma då man haft hormonstimulering. Räknar man lutealfasens längd från äggplock?


    För mig var det prick så. ÄL/ÄP + 15 dagar (min vanliga lutealfas). Men en del får inte mens förrän de slutar med Lutinus. Så det är olika.
  • BK1986
    CJ1 skrev 2016-04-10 08:17:03 följande:

    Rd 10 och BIM +3 så gjorde jag ett grav.test i morse och det visade det mest fantastiska, Gravid 2-3 veckor. Som nämnts i tråden så flitigt, det krävs bara ett Guldägg! Hoppas så att detta är mitt och att det stannar kvar nu.

    Önskar så av hela mitt hjärta att ni alla fantastiska, kämpande kvinnor i denna tråden snart får era guldägg!


    Stort grattis! Hoppas att det fortsätter gå bra. <3
  • BK1986
    mini72 skrev 2016-04-10 10:40:43 följande:

    Nu är det över för denna gång och imorgon ska jag till kliniken för ett samtal om vägen vidare. Med en 19-dagars biokemisk graviditet, och ett försök med bara ett ägg som inte delade sig, så känner jag mig redo för att pröva igjen. Kliniken ska ge besked om de räknar vårt andra försök som avbrutet eller ej, och så hoppas jag de kan ge mig en plan för tredje ivf-försöket. Kanske jag kan få starta vid nästa mens, i och med att det inte blev ET den här gången? Känner inte samma sorg som när vi misslyckades första gången, utan är mer taggad inför det som komma skall. Kram på er! :)


    Tråkigt att det inte blev ET, men skönt att du är OK. Man får vanligtvis inte börja på blödningen som kommer efter ÄP utan måste vänta till nästa. Det är för att kroppen måste få återhämta sig.

    Bara att blicka framåt! :)
  • BK1986
    Sarah32 skrev 2016-04-10 15:55:04 följande:

    Jag känner så igen mig i din beskrivning! Vi känner också att vi knappt har några att umgås med längre, vi är i en helt egen fas i livet när vi inte passar in någonstans. Vi passar inte bland småbarnsfamljerna och inte bland singelkompisarna och kroglivet.....tur att man är två indetta och har varandra! Men det är påfrestande att känna att åren bara rinner förbi och att man inte riktigt kan ta vara på dem. Jag tror inte att någon som inte har gått igenom detta ens kan föreställa dig vad det handlar om. Önskar jag hade en vän IRL att träffa och prata med, som hade liknande erfarenheter, men det känns skönt att iallafall kunna ventilera här med er andra som verkligen vet vad det handlar om.


    Precis så. Det är nog mest jag som dragit mig undan. Orkar inte med det helt enkelt. Vi har inga singelkompisar kvar heller. Alla dom har också blivit ihop och skaffat barn och rusat förbi oss i livet.

    Jag har en vän som varit barnlös länge. Nu blev de gravida och även om det verkligen är deras tur så kan jag inte hantera hur hon trycker upp sin graviditet i allas ansikten. Det är allt hon skriver om på FB och Instagram. Det blev för mycket för mig även om jag vet att de har haft det jättekämpigt.

    En annan jättenära vän kunde inte förstå varför jag inte kunde vara glad för deras skull nu när de blev gravida på första försöket. Hon jämförde det med att hon visste hur det var att vilja ha något som någon annan har (typ jobb eller hus).

    Det blir svårt att umgås med folk när de inte ens kan förstå hur pass tungt det är. Vi kanske aldrig kommer kunna bilda familj, och då måste vi förmodligen omvärdera allt vi byggt upp hittills. Det är tungt för relationen också. Vilka är vi isåfall, och vad gör vi då?

    Nu blev det dystert här på kvällskvisten. Vi har såklart även jättefina vänner som lyssnar och förstår. :)
  • BK1986
    Fame skrev 2016-04-11 19:27:03 följande:

    "trycker upp sin graviditet i allas ansikten" låter inte så trevligt.. Du tror inte att hon helt enkelt är väldigt glad och tänker mycket på det och att det därmed blir mycket sånt hon delar med sig av? Av de jag vet gjort IVF och fått kämpa länge så har vissa delat 769 bebisbilder första månaden och visst att JAG kan tycka det är jobbigt men jag utgår ifrån att de helt enkelt är väldigt lyckliga o stolta över sin efterlängtade knodd. 

    Däremot har jag full förståelse över att man inte kan bli glad för andra som lyckas. Herregud, vi är ju bara människor. När en tjej jag avskyr fick tvillingar nyligen var jag så avis att jag gick i bitar. 


    Nu är jag verkligen inte ute efter att diskutera i denna tråd. För det första är det kanske ett dåligt ordval av mig som jag skrev när det kändes så. Men jag tänkte att detta är ett forum där man även kan yttra såna känslor som inte alltid är vackra. För det andra så är det fler i min omgivning som reagerat på hennes sätt att berätta om graviditeten på sociala medier.

    Men det är klart att man är avundsjuk också. Nu är vi alla olika och delar med oss av våra privatliv på olika sätt och i olika utsträckning, men jag tänker själv att jag kommer att vara restriktiv med vad jag lägger ut om jag får förmånen att bli gravid. Både för min egen och andras skull.
  • BK1986
    ivfbullen skrev 2016-04-11 22:41:41 följande:

    Nu är jag livrädd, 5:e ruvardag och jag fick nyss en liten liten rosa flytning. Är livrädd. Har skrivit mer om det på min blogg nu. Någon som haft samma ruvardag 5? Googlar runt för fullt. Är så rädd! Hoppar mellan att känna mig lugn till att plötsligt bli hysterisk rädd och sedan lite positiv för att sen bara bli gråtfärdig.... :( 


    Det skulle ju kunna vara en nidblödning! Det tycker jag att vi hoppas på. :) De brukar inträffa någon gång mellan dag 7 och 14, så det borde ju stämma.
  • BK1986

    Inatt vaknade jag upp med smärtor i magen. Lite som menssmärtor men mer skarpa. Låg vaken ett tag och undrade om det var någon fara eller inte. (vi har 8 mil till akuten så man tänker sig för en extra gång innan man åker) Lyckades iallafall somna om och idag är det bättre.

    Utöver det så har jag fortfarande skitont i brösten trots inget Lutinus. Är det någon annan som har erfarenhet av att det inte blev ET. Hur mådde ni?

  • BK1986
    Utflykt i verkligheten skrev 2016-04-12 11:21:45 följande:

    Ser jag i syne?!?!! Har inte testdag förrän på lördag men kunde inte låta bli att tjuvstarta!


    Grattis!!! Du ser inte alls i syne! Så roligt! :)
  • BK1986
    Nicka skrev 2016-04-12 20:07:45 följande:

    Då är vi hemma,åkte klockan 9 imorse och hemma igen klockan 19.30 lång dag och många timmar i bilen.fick tillbaka en fin Blastocyst som höll på att kläckas :) Embryologen sa att den kläckts till ca 60%

    Så nu äntligen är jag ruvare igen :) :)


    Grattis! Passa på att mysa och njut av ruvningen! :)
Svar på tråden IVF mars/april