-
Då hamnar vi nog rätt lika, jag ska spraya 2-3 veckor är det tänkt sedan sprutor med gonal-f =) Tror de sa två veckor men man vet ju aldrig så jag tänker alltid längre än de sagt så slipper jag bli besviken ;)daisy80 skrev 2016-04-10 22:25:23 följande:Hej! Ja jag ligger också lite efter de andra, vi kanske får starta en ny tråd sen :) Jag inväntar mens om 2 veckor och kommer då börja korta protokollet med sprutor. ÄP blir runt kristi-himmelfärdshelgen? vad har du för tidsram ungefär?
-
"trycker upp sin graviditet i allas ansikten" låter inte så trevligt.. Du tror inte att hon helt enkelt är väldigt glad och tänker mycket på det och att det därmed blir mycket sånt hon delar med sig av? Av de jag vet gjort IVF och fått kämpa länge så har vissa delat 769 bebisbilder första månaden och visst att JAG kan tycka det är jobbigt men jag utgår ifrån att de helt enkelt är väldigt lyckliga o stolta över sin efterlängtade knodd.BK1986 skrev 2016-04-10 23:07:21 följande:Precis så. Det är nog mest jag som dragit mig undan. Orkar inte med det helt enkelt. Vi har inga singelkompisar kvar heller. Alla dom har också blivit ihop och skaffat barn och rusat förbi oss i livet.
Jag har en vän som varit barnlös länge. Nu blev de gravida och även om det verkligen är deras tur så kan jag inte hantera hur hon trycker upp sin graviditet i allas ansikten. Det är allt hon skriver om på FB och Instagram. Det blev för mycket för mig även om jag vet att de har haft det jättekämpigt.
En annan jättenära vän kunde inte förstå varför jag inte kunde vara glad för deras skull nu när de blev gravida på första försöket. Hon jämförde det med att hon visste hur det var att vilja ha något som någon annan har (typ jobb eller hus).
Det blir svårt att umgås med folk när de inte ens kan förstå hur pass tungt det är. Vi kanske aldrig kommer kunna bilda familj, och då måste vi förmodligen omvärdera allt vi byggt upp hittills. Det är tungt för relationen också. Vilka är vi isåfall, och vad gör vi då?
Nu blev det dystert här på kvällskvisten. Vi har såklart även jättefina vänner som lyssnar och förstår. :)
Däremot har jag full förståelse över att man inte kan bli glad för andra som lyckas. Herregud, vi är ju bara människor. När en tjej jag avskyr fick tvillingar nyligen var jag så avis att jag gick i bitar. -
Polyper i tarmarna (en annan sak men ändå) känner jag väl till, är vanligt och är sällan nåt problem, då brukar man knipsa av dem o skicka på analys för säkerhets skull. och oftast händer inte mer än så. Min mamma har tagit bort polyper vid livmodern flera gånger och hon blev gravid med tre barn. Har dessutom en bekant som hade stora problem med myom (rätt rejäla historier man kan få i livmodern) och hon och mannen hade fått höra att det kan störa vid barntillverkning men när de tagit bort under ett ingrepp blev hon sedan gravid och har nu en liten pojk och en yngre flicka.. Inte ge upp!!! Polypen kan ha kommit nu för allt vad vi vet, behöver inte vara farlig alls eller förstöra dina chanser.Regnbågsdröm skrev 2016-04-13 19:09:22 följande:Nej de är inte säkra. De är inte ens säkra på att det är en polyp. Men eftersom jag är mitt uppe i behandlingen så var alternativet att avbryta nu och skicka mig till kvinnokliniken för kontroll. Eller fortsätta... Men vet inte vad att fortsätta egentligen innebär. Antingen att det de tror är en polyp typ försvinner (går det tror du?) eller att göra äggplock och frysa äggen för att sen kolla polypen efteråt. Läkaren bestämde att vi skulle fortsätta behandlingen och komma tillbaka på måndag och se hur det ser ut. Antar att vi får fråga mer då om allt. Nu blev ju allt så förvirrat. Spontant känner jag ju, som skrivet innan, att gå till ÄP och sen frysa är som att kasta försöket åt helvete.. För att något ska klara sig till frysen känns knappt ens som en drömvärld. Men det är ju om det går att frysa direkt kanske. Vi får se vad de säger. Känns så jävla jobbigt just nu, som att allt hopp bara försvann. Kan ju liksom inte börja hoppas på att det inte är en polyp och att den ska vara borta på måndag? Det känns ju som något helt orimligt att hoppas på.
Jag förstår att det är enormt frustrerande när man är igång med IVF, men försök ta en dag i taget! Själv fick jag allvarliga cellförändringar 2013 som visade sig vara cancer in situ som de kallar det, blev opererad (med barntillverkningsförbud i minst ett år) och sprang på kontroller.. Det var sannolikt en mycket stökigare historia än du kommer behöva gå igenom men ville bara skriva att du inte är ensam, ta en dag i taget, försök att inte se allt i svart o var snäll mot dig själv. Många kramar. -
Jag hade inga problem att få ut det, alla apotek här omkring hade hemma. Är vanlig behandling för andra sjukdomar :)BK1986 skrev 2016-04-14 16:24:53 följande:
Då har vi fått prata med läkaren. Av 9 ägg hade 6 varit mogna. De kunde inte se att det var något fel på spermierna och det enda som var skumt med äggen är att vissa är "korniga". Läkaren visste dock inte om det hade någon betydelse.
Nu vill de prova långa protokollet eftersom det enligt läkaren ger bättre äggmognad. Ska spraya med suprecur. Var det Suprecur ni sa var slut hos leverantörerna?
Vi får börja direkt på denna blödning eftersom jag inte är gravid. Nu är jag bara i valet och kvalet om jag verkligen orkar köra direkt. Är så trött och slut efter denna vår.
Jag blir djävulskt trött av sprayen. Det är säkert individuellt men förra gången blev jag sjukskriven efter ett par veckor o klarade bara att jobba 50% (med verklig ansträngning) o nu är jag inne på tredje dagen och fick lägga mig och vila två timmar på lunchen för att kunna ta mig igenom sista rycket på jobbet. Nu är det ju en kort tid och alla reagerar olika men visst är det tröttsamt med hormoner.. på många vis. -
Verkligen olika för olika individer, jag skulle börja spraya mensens tredje dag. Sedan UL och blodprov efter 2 veckor precis som du! Jag har förväntat ÄP vecka 19, dvs 2 veckor nedreglering o sen 2 för, tja.. igångsättning? Men jag försöker reservera mig för att det kan ta längre tid, om sprayen inte tar osv.BK1986 skrev 2016-04-14 19:06:37 följande:Jo precis. Man nu blir jag fundersam. Jag ska börja med sprayen mensens första dag. Det blir nästa helg. Men det kanske har att göra med att mina blödningar är så oregelbundna?
Ja, det är så jag tänker också. Läkaren sa att förväntat äggplock i slutet av maj/början av juni. Här gör de också både UL och blodprov efter 2 veckor med spray för att se att man är nedreglerad. -
Samma för mig så vi är i samma fas, typ :) Jag har tagit suprecur mot endometrios innan, detta är min första IVF. Jag skriver rätt utförligt på min blogg, ivfknyttet.blogspot.se om du vill läsa mer.BK1986 skrev 2016-04-14 21:16:32 följande:Vad bra! Då ska jag in och beställa imorgon. :)
Åh, jag är redan trött sedan förra behandlingen. Är också sjukskriven på 50 % fram till 21/4 men ska försöka få komma på företagshälsovården och bli fortsatt sjukskriven. Hur har du det i övrigt med biverkningar?Ja då kör våra kliniker ungefär samma upplägg. :) Vad tar du för medicin sen?Fame skrev 2016-04-14 20:54:56 följande:Verkligen olika för olika individer, jag skulle börja spraya mensens tredje dag. Sedan UL och blodprov efter 2 veckor precis som du! Jag har förväntat ÄP vecka 19, dvs 2 veckor nedreglering o sen 2 för, tja.. igångsättning? Men jag försöker reservera mig för att det kan ta längre tid, om sprayen inte tar osv.
Jag får fortsätta med Menopur men en högre dos. Sen behöver jag inte ta Orgalutran utan den ersätts med halv dos Suprecur. Hur är upplägget för dig?
Ursäkta 1000 frågor men långa protokollet är helt nytt för mig. :)
Jag ska ta gonal-f och sen ovitrelle som ägglossningsspruta. Har hämtat ut alltihop nu, jäklar vilka priser! 2600 bara för en spruta, tur man får högkostnadsskydd.. Som jag förstår det ska jag fortsätta med suprecur tills nån gång när-det-nu-blir under processen med sprutor.
Jag hade hoppats på kort protokoll men eftersom jag inte hade haft blödning på ett år nu så tyckte de att jag borde byta slemhinnor (låter ju himla fräscht..) först. Sa de varför ni skulle ha långt? :) -
Innohep/Fragmin (antar det är nån av dem du tar) är inte så skoj men man lär sig. Jag var nålfobiker innan så sköterskan fick typ brotta ner mig när jag fick första sprutan på akuten (hade fått blodproppar i ena benet). Men även jag lärde mig ;) Jag tycker inte att det är nåt skoj precis men som med allt man gör blir det lättare dag för dag när man vänjer sig. Hjärnan lär sig ju att man överlevt. Jag ska börja när jag börjar med sprutorna inför IVF och sen ska jag ta hela graviditeten om det tar sig. Jag är just nu mest fundersam över att hitta plats att sticka på, för eftersom det blir två sprutor per dag och man inte ska sticka på samma ställe dag efter dag så tar ju liksom utrymmet "slut" efter ett tag.. men men som du säger man gör det ju med glädje om det blir barn! Pepp pepp, detta fixar du! Lättnaden när man börjat fixa det själv är himla skön ändå tycker jag :)linoa131 skrev 2016-04-17 10:15:28 följande:
Ja, jag har aldrig velat sticka mig, jag får skräck för bara tanken av det. Jag gillar såklart inte heller när han gör det men man måste ju. Ibland får man bara anpassa sig. Jag kan inte hålla honom vid mig varenda kväll för att ge mig sprutan. Ibland behöver han också fly verkligen för att återhämta sig och orka med mer.den sprutan ska jag jag ta under hela graviditeten om det skulle lyckas. Och det gör jag med glädje om det är priset för att få ett efterlängtat barn.
-
Så ledsen för din skull.. :( Många, många, tröstkramar!!ivfbullen skrev 2016-04-17 20:16:02 följande:
Linoa131 - sitter nu i samma båt. Ruvardag 11 och nu har jag blött sedan mitt på dagen :( är helt sönder och tänker inte köra fler ivf. Orkar inte mer
-
Ni som vet..
Hur gör de om man gör ÄP på tex en torsdag? Blir ju återföring rätt sent om man ska vänta till efter helgen då, eller kan de göra återföring även på helger? Vet att i Linköping gör de tydligen inte plock på helgen vilket på sätt och vis är skönt för min del (har fått beviljat att få det gjort i lätt narkos) men det oroar mig oxå lite, tänk om äggen är perfekta just då? Hur har det varit där ni gjort? -
Ja lite läskigt känns det allt. Inbillar mig att jag vill ha återföring rätt så snabbt, livmodern ska ju ändå vara det bästa, o är livrädd jag inte ska få nåt alls för återföring. Hade varit sån fruktansvärd antiklimax att behöva gå igenom hela proceduren utan ens ett försök..!Regnbågsdröm skrev 2016-04-19 06:22:00 följande:Vi har fått återföring på en lördag. Igår fick vi veta att de även gör på söndagar "om de måste", men där skriver de dag 3 måndag och kallar i så fall in akut som jag förstod det. Men på vår klinik är lördagen en vanlig dag för insättning. Men sen behöver det ju inte vara så på alla kliniker. Den här gången kommer vi få eventuell insättning på måndagen. Känns läskigt att odla tre dagar istället för två.
-
Var på ultraljud idag och trots högdos suprecur verkar jag ägglossa som aldrig förr :( Är så ledsen och deppig. Jag mår skit på suprecuren fast jag försöktes vara positiv men när det inte hjälpt alls?? Hela proceduren helt i onödan. Behövt avsäga mig mitt drömjobb i onödan. Och de får inte punktera några cystor på mig i vaket tillstånd det kan jag lova.
Känns så himla hopplöst när man inte ens kommer till äggplock :( Jag hade förberett mig på att få missfall men att inte ens få försöka.. Vill bara lägga mig ner och stänga av. Och jäkla RMC ringer inte ens för att säga om/hur vi ska gå vidare.
Är egentligen så glad för alla som ruvar osv men just nu går jag bara sönder och hittar inte stöd nånstans. -
Tack för ditt svar! Jag hoppas de har nåt ess kvar.. mitt landsting finansierar bara via denna klinik så får bli privat annars och det är ju tyvärr så dyrt så hade velat testa de där tre man får först.. suck. Men går det inte så går det ju inte.celavie1 skrev 2016-04-26 23:10:09 följande:Men vad surt. Antar att dosen suprecur måste höjas ytterligare då för att få effekt innan du kan påbörja stimuleringen. .Eller har de något annat preparat att testa tro?
Har du fått avsäga dig ett jobb? Var det för att du inte kände att du skulle orka under rådande situation med behandling och så? Det kanske ändå var bra om du mår så dåligt men förstår att du är besviken.
I mitt första försök kom jag till plock men fick inget tillbaka. Kändes minst sagt tungt att behöva börja om igen med långa protokollet med låga förväntningar på att lyckas bättre. Men återföring blev det ju i andra försöket så det kan lyckas trots allt.
Misströsta inte ännu. De kan ha ess i rockärmen att plocka fram för att hjälpa dig- Kontakta annars en annan klinik för ett andra utlåtande. Man får och blir ledsen i denna process men på något vis reser man sig i igen och försöker igen. Prata, gråt och kramas med din sambo. Du är inte ensam i detta. Kram
Tyvärr har jag ingen förstående chef utan han vill att man ska ansöka om ledighet innan schemat läggs på jobbet och vi har redan schema lagt till och med september. Finns ju INGEN som gör nåt inom vården som får kallelser med 5 månaders varsel..! Så kan inte vara kvar där. Han vill att jag ska berätta för hela arbetsgruppen (vi är ca 20-25 pers en vanlig dag) och förklara varje gång jag måste vara borta för att "motivera dem att täcka upp" för mig. Vi har några trevliga men också några riktigt störiga okänsliga individer som jag inte alls vill ska veta vad som händer i min livmoder. Så jag byter hellre jobb.. Fast jag älskar arbetet som sådant. Men det håller inte under en ivf där man inte kan prestera på topp.
Ska tänka mer på att man får bli ledsen, försöker alltid vara duktig o stark men det är svårt just nu! Kram o tack igen! -
Tack! Jag började fundera om det var nåt fel på mig, kände mig usel och ja faktiskt (sjukt uttjatat ord men ändå) kränkt efter vårt samtal sist. Hade då bara varit borta en enda dag.. Eller ja två. En till kliniken och en pga biverkningar. Har ju varit på ultraljud efter det men då täckte en av mina bra kollegor upp för mig, det gick ju på en halvtimme. Men jag vägrar verkligen berätta för hela arbetsplatsen. Det är för privat!! Vi har en tuff arbetsplats där det finns några väldigt testosteronstinna män som tex aldrig nånsin vabbar, gillar att berätta hur kassa alla är osv. Ja du förstår typen. Inte läge att öppna upp sig som en kvinna som inte funkar till typ det enda hon borde duga till osv..Regnbågsdröm skrev 2016-04-28 14:08:53 följande:Det där med din chef är under all kritik. Du kan fan anmäla honom för det där. Du ska inte behöva berätta för hela arbetsplatsen. Jag har gjort det, men det var mitt eget val och vi är bara 10 pers. Min chef är rätt lynnig och svår i vanliga fall, men det här har han tagit bra. Och semester/ledighet ska du inte heller ansöka om, eftersom det inte är det du ska ta ut. Du sjukskriver dig när du behöver vara borta. Så det så! Inte mer med det. Han får skylla sig själv om han inte kan ta att han får veta på ett ungefär när du är borta. Då kan du lika gärna skita i att säga någonting och bara sjukanmäla dig istället. Fasen vad arg jag blir, idiotchef! Ta fan inte det där!
-
Att de har mage!! Ta in advokater för det.. och IVF är ju en rätt kort tid dessutom, inte som ett halvårs heltidssjukskrivning direkt. Fy sjutton vilka rikspuckon!Sjöblomman skrev 2016-04-28 14:26:25 följande:Min förra chef var lika idiotisk! Jag berättade för dem i förtroende och den ena vägrade betala ut för mina sjukskrivningar. Det gick högt upp i organisationen och de tog in två advokater som skulle bevisa att jag inte fick vara sjukskriven för IVF.
Suck alltså! Jag var helt förstörd, mitt i ruvningen och så ledsen! Dock lät jag dem inte hållas utan stred för min sak, vilket lönade sig då de kom fram till att jag hade rätt. Dock var det sjukt jobbigt att gå igenom!
Kan väl iofs tillägga att de dragit mina komptimmar för mina frånvarodagar här. Så det har jag ju vackert fått betala själv med tid som skulle varit ledighet efter nattpass.. Så jag kanske hamnar i samma sits som du :/ -
Förresten- har nån av er andra fått behandling som ska tas var sjätte timma? Jag kommer gå i bitar av sömnbrist :( Sover redan kasst. Ska ta spray var 6e timma plus primolut för att dra igång mens, igen..