Flaskbarn, hjälp!!

Mitt barn är flaskbarn och jag har upplevt det som enkelt. Förbereder man bara mjölken och har många flaskor så är det enkelt. Du kan ha färdiggjord mjölk i kylen iaf ett halvt dygn och bara micra när det är dags. Då får man stå ut med lite skrik den tiden flaskan är i micron. Min son som nu är 7 mån åt väldigt regelbundet var tredje timme dygnet runt när han var så liten och samma mängd hela tiden som jag successivt ökade med ålder. Han hade lätt druckit hur mycket som helst men man måste styra det där och bebisens viktuppgång och kurva är bra att mäta efter. Min son har trots att jag tycker att jag ransonerat hans mjölk stadigt legat två över normalkurvan. Skulle tippa att din dotter bör dricka iaf ca 120 ml per mål nu (om du inte redan ger så mycket).

Det positiva ned flaskbarn är att det inte är lika big deal att byta ut en flaska mot gröt vid fyra mån. Vid sex mån åt min son burkmat till både lunch och middag, det mår han bättre av än flaskan som gav honom så mycket rapar.

*son, förlåt!

Jag ger Semperdroppar en gång per dag och minifom vid behov för magen. Blir han hård i magen, ha i en tsk neutral olja.

Sorry massmeddelandena. Jag är också förstagångsförälder. Men det första man testar med är ju om barnet är hungrigt genom att erbjuda flaskan. Om man vet att det är torrt, inte för varmt/kallt och inte ser ut att ha magkramper. Du lär dig snart att tolka detta! Lycka till :)

På förlossningen och min BVC sa båda att man ökar portionen med 10 ml per dag fram till barnet är 12 dagar. Alltså 1 dag, 10 ml per flaska och 12 dagar, 120 ml i flaskan. Sedan går det betydligt saktare. Paketens anvisningar är helt ok. Men ett så litet barn behöver som någon skrev mycket närhet. Kunde knappt lägga sonen ifrån mig om han inte sov djupt, särskilt om kvällarna.

Om han har kolik brukar det gå över efter tre månader.

Ja, det ska vara så. Många bebisar har skrikperioder på kvällarna och det är bara att vyssja och hålla honom så nöjd det bara går. Det är skittufft och man tänker att livet är slut. Det är inte ovanligt att man vissa stunder ångrar sig. Men håll ut. Det blir bättre. Och man måste hela tiden komma ihåg att bebisen inte skriker för att jävlas utan för att det är det enda sättet den har att kommunicera med föräldrarna och berätta att något är fel. Ha lugn och ro hemma om kvällarna om det går. Varma händer föredrar bebisar. Ni kan testa att massera, bada etc. Eller bara ha honom i famnen. Oftast får man stå upp. Min son älskade bärselet och somnar fortfarande däri så fått jag tar på det.

Det är inget onormalt med skrikperioder på kvällarna. Det kan man läsa sig till överallt. Men såklart ska man göra vad man kan för bebisens mage. Det krävs dock inte mycket för att den ska skrika. Den vet inte vad som är fel och att det inte är något farligt. BVC är ofta inget att ha när det gäller flaskbarn. Ni kan massera magen och bara finnas där. Inte bli stressade. När barnet är äldre kan man avleda det mesta med leksaker, musik, tecknat på tvn etc. Trots att det strax innan låtit som barnets sista stund var kommen.

Men barnläkare bör inkopplas innan man själv börjar mixtra med att utesluta ngt födoämne och tro att barnet har allergi. Det hjälper barnets tarm lite om man går med det i bärsele under dagen.

Om han är hård i magen finns även laktulos men den får man mycket gaser av också varför man bör vara försiktig. Alla bebisar är ju olika. Vissa kanske är "gnälligare" än andra. Det är ju individer vi pratar om. Min hade ett väldigt temperament som jätteliten. Om du konsulterar BVC kommer de säga att det är normalt för det är allt enligt dem. Det verkar vara ett helvete att vara bebis och det är tur att man inte minns. Den mängd mat de äter för att växa motsvarar att vi skulle vräka i oss hinkvis med föda och då skulle vi inte heller må så bra. Om det är vanlig gnällighet är det bara att stå ut. Jag tyckte inte att det blev bra och roligt förrän vid 5-6 mån. Visst fanns det mysiga stunder även då men nu älskar jag att vara mamma.

Min son hade problem med rapar som förstörde våra kvällar och nätter tills jag övergick till att i huvudsak skedmata honom. Det var rent hemskt med timmar av massage för att få ur dem och blev värre med åldern, kulmen runt 4-5 mån. Jag forcerade därför införande av fast föda något.