Relation

Det måste inte klicka direkt, men man måste ju vilja umgås. Annars kommer den ene att upplevas som efterhängsen och det är i allmänhet avtändande.
Å andra sidan finns det exempel på att killar kunnat "tjata in sig" hos en tjej, de blir smickrade av uppvaktningen trots att de inte är på från början. Däremot motsatsen, en efterhängsen tjej, det funkar inte alls men det är inte ditt problem.

Oh, tack för kommentaren. Hoppas att det går bra för mig ändå asså...

I mitt fall var det så att jag var hemma hos en kompis kompis på lan. När alla hade somnat tidigt på morgonen var det bara jag och värden kvar uppe. Vi snackade lite och han var schysst och trevlig men jag kände absolut inte "pirret i magen" känslan. När vi åkte hem tänkte jag inte så mycket mer på honom. Efter några dagar visade min kompis mig en chatt hon haft med denna killen där han frågade lite om mig, vad jag gillade för typ av killar och så. Vi var vänner på facebook och jag kommer inte ihåg vem av oss som började skriva men det var lite oskydligt sådär, inget raggande. Men  jag vet att han skrev en gång "här är mitt nummer, skriv sms någon gång eller ring om du bara vill snacka". Under denna tiden hade jag börjat få lite intresse för honom, trivdes i hans sällskap liksom. Gillade att prata med honom. Sen gick vi på bio och på den vägen var det, vi var ett par i 3 1/2 år. 

Så som svar på din fråga, i mitt fall var det inte kärlek vid första ögonkastet, jag hade faktiskt bara tänkt mig en vänskapsrelation. Anledningen till att det blev mer var för att han inte "gav upp". (Sen kan jag väl erkänna att jag även kände att han ju tyckte om mig så jag fick ta chansen eftersom de aldrig hänt innan). Både han och jag var nya på det med förhållande men han vågade ta risken av att bjuda ut mig och bara typ skriva sitt nummer. Det värsta jag hade kunnat göra var ju att inte höra av mig och visst, det hade väl känts tråkigt men då har man i alla fall prövat :). Visserligen var jag också aktiv i våra konversationer men det betydde inte till en början att jag tyckte om honom "på det viset", utan jag gillade som sagt bara att prata med honom och kände att om han tog kontakt en dag så fick jag göra det en annan, dessutom har jag svårt att inte skriva om någon börjar prata med mig. :)

Så gör det, ibland vill vi tjejer se lite "vad ni går för", alltså hur länge ni är villiga att skriva, i mitt fall handlar de lite om för att se vad nån är ute efter. Men gränsen mellan att vara ointresserad av någon, men inte vill vara otrevlig och bara leka svår är hårfin och jag kan förstå att det är svårt att läsa signalerna. Men ett tips är att göra som mitt ex, bara skriv typ "Jag har två biobiljetter jag fick i julklapp som snart går ut och tänkte gå i helgen, hade varit kul med sällskap ;)." Så kommer hon nog fatta, eller bara skriv ditt nummer, det värsta hon kan göra är ju att inte smsa dig :). Det är alltså inte alls omöjligt att känslor växer fram om man inte ger upp så lätt, däremot ska man ju inte vara fööör efterhängsen heller, då börjar man ofta ogilla personen istället.

Hmm, grejen är ju att jag inte tänker ge upp. Jag har haft ett förhållande där det var fram och tillbaka i ett halvår. Först blev vi vänner sen gillade jag tjejen, men hon ville inte ha mig på det sättet utan bara som vän. Men jag gav inte upp. Så man kan säga att jag aldrig gav upp. Tillslut blev vi tillsammans men sen blev det slut, inte för att det inte funkade utan av en annan anledning men den går jag inte in på nu. Men iallafall. Den där nya tjejen jag gillar, vi har inte skrivit mycket bara några få meningar. Jag kan ju inte bara bjuda ut henne på bio nu utan lär skriva lite mer och bli vän med henne. Sen har jag inga biobiljetter men jag köper vän om jag ser att det går framåt. Vad är ditt tips? Nu har jag skrivit till henne men sen förregår blev det inte mer skrivande för jag vill inte vara för på och hon har inte heller skrivit. Kanske för att hon är på praktik då kanske man inte har så mycket tid(vi båda går i 9 an). Så borde jag skriva till henne igen eller inte? Jag tänker inte ge upp iallafall det har jag bestämt.

Vad gulligt att du vill kämpa för hennes skull! Du verkar vara en fin kille. Varför det inte skrivs så mycket mellan er och varför hon inte hör av sig är omöjligt för alla utom henne att svara på. Jag vet inte om hon är ointresserad eller bara blyg. Men om ni går i samma klass skulle du kanske kunna ta kontakt med henne i skolan någon gång, när praktiken är slut? Det krävs mod men det blir svårare för henne att avvisa dig då tänker jag. Och om du träffar henne på riktigt så är det kanske lättare att föra en konversation, på internet dör det ut snabbt. Men när ni skriver till varann, är det alltid du som börjar? Vad skriver ni typ? Jag tänker att båda kanske är lite nervösa, du vill inte verka för "på", hon är kanske lite osäker på vad hon ska skriva. Det är ju alltid den känslan (kände iaf jag i den åldern) att man inte vill skriva något man kanske skäms för sen. Så det är en bra idé att inte bjuda ut henne direkt, det kan verka skrämmande men jag tror ändå att du måste börja visa dig lite. Vill du ha henne så skriv, för konversationen framåt, har du tur ställer hon följdfrågor. Efter ett tag tror jag man får vara lite framåt och faktiskt fråga rätt ut om hon vill göra något nån gång. Hon kan inte mer än säga nej och då vet du ju iallafall hur hon känner, så slipper du undra?

Grejen är att jag är blyg, jag skulle kunna göra vad som helst för att få henne att snacka med mig. Jag brukar ibland skämma ut mig inför hela klassen bara för att se henne skratta, så jag gör vad som helst. Men jag är väldigt blyg när det gäller att prata med tjejer. Sen så är jag inte världens modigaste person. Gillar tjejer killar som vet vad de går för, borde jag träna upp mitt självförtroende och sen börja prata med henne mer och mer för just nu så kan jag knappt kolla henne i ögonen... Även fast hon kollar på mig och verkar som att hon söker ögonkontakt.

Jag förstår helt hur du känner, jag är likadan, är också intresserad av en kille jag inte vågade ta kontakt med med rädsla för att vara för "på". Men till slut skrev jag till honom men han verkade inte så intresserad, men då visste jag i alla fall. Så jag fattar. Men jag tror man måste "våga för att vinna". Jag tänker som så att försök att ¨kontakt med henne på något sätt tex i skolan. Fråga vad hon tycker om ett visst ämne eller om hon skulle kunna förklara en sak för dig? Sen kan man visa uppskattning även på annat sätt än genom att prata, genom att tex titta på henne lite då och då (sen behöver man ju inte stirra som ett freak :) ) Vad för killar som tjejer gillar är individuellt, vissa gillar de som är jättesjälvsäkra och lite "badboys", själv föredrar jag de lite lugnare typerna som ändå inte är för mesiga om du förstår. Jag tycker alltså om killar som mycket väl kan vara lite i bakgrunden men som ändå "blommar" upp när man väl börjar prata och så klart ger komplimanger. Killar som, när man väl börjat prata med dem, kan göra lite framåt grejor som visar på självsäkerhet. Men jag tror du måste jobba lite på ditt självförtroende, kanske vill hon samma sak men vågar inte prata med dig heller, du säger ju att det känns som om hon söker ögonkontakt. Spinn vidare på det, gör något du inte normalt sett skulle gjort, som gör att du visar på intresse. Jag tror det betyder mer för henne än hon visar att hon får uppskattning av dig. Men du måste göra/säga något extra för att hon ska undra lite "vad menade han"? resten av dagen :)

Typ vad ska jag göra då, nåt speciellt? Jag vill inte att hon ska tro att jag är desperat. Jag har haft tjej som sagt så jag vet hur jag ska göra när man väl fått en djupare relation men såhär i början vet jag inte vad jag ska göra... Att ge komplimanger är jag inte så bra på. Jag överdriver nog då bara och säger något typ som aa du är fett snygg och det är ju inge bra i början...

Somsagt, jag kan inte svara på vad hon specifikt gillar. Men egenskaper jag uppfattar hos en kille är att han är snäll och trevlig, det kommer man långt på. Jag är ingen sån som uppskattar killar som kommer fram och  säger"fan vad du är snygg, du anar inte vad jag skulle vilja göra med dig". Känner mig som en h*ra då. Men somsagt, du måste våga ta kontakt med henne på riktigt med, inte bara via internet. Om en kille pratat med mig via internet men sen inte ens vågat kolla på mig i skolan hade jag faktiskt blivit rätt sur. Jag har full förståelse för att du är blyg men tänk inte "hon kommer dissa mig, jag kommer bli utskämd". Jag kan inte lova dig att hon kommer vilja bli tillsammans med dig, men vill hon inte det så vill hon inte. Men det kan också bli början på en fin vänskap och kanske något mer. Jag hade visat intresse genom att först och främst kontakta henne både via internet och i skolan, visa framfötterna. Sen att du "smyger" in komplimanger, det behöver inte vara att hon är snygg eller så utan "fin tröja, har du klippt dig?" och sådana saker. Det betyder nog mer än vad man tror, jag har fått komplimanger så som leende eller en hjälpande hand ibland och även om det verkar vara något litet så har jag levt på det länge. 

Du har nog rätt. Det är nog bara att köra då.