Varför är inte folk ärliga nu för tiden med hur mycket dom pluggade per vecka i snitt?

Varför tror du inte att de är ärliga? De kanske pluggar för att lära sig mer än bara godkänt-nivå.

Dina vänner har rätt, studerar du 100% ska det ses som heltid och du förväntas lägga ner 40 h/vecka. Även om du klarar av att passera godkänt med mindre än så, kan du betrakta dina nedlagda timmar som en investering för din framtida yrkespraktik. Jag lovar att du får med dig mer om du läser mer och reflekterar mer. Att ha en så instrumentell syn på lärande som du har, dvs att man pluggar bara för att bli godkända, inte för att lära sig, är inte riktigt lovande för framtiden just för en lärarstudent, tyvärr.

Jag jobbar på lärarutbildningen och kan intyga att kraven för godkänt ibland är för lågt ställda. Vi tvingas tyvärr anpassa oss till det svaga studentunderlaget, som inte skulle klara kurserna och få examen annars. Det är för att institutionerna får pengar för varje godkänd student; underkänner vi för många studenter går inte ekonomin ihop och i förlängningen tvingas vi kanske lägga ner många ämneslärarutbildningar.

Jag tror tyvärr inte att du förstår de ekonomiska premisserna för vårt arbete fullt ut. Men jag är nyfiken på vad du ägnade resten av dina heltidsstudier åt, som du tror gynnar ditt yrke mer än kurslitteraturen. Jag påstår inte att du har fel i ditt antagande där, men det skulle gynna oss lärarutbildare att veta. Kanske kan dina erfarenheter hjälpa oss att utveckla utbildningen.

Sedan tycker jag att du är väl hård mot dina studiekamrater som kallar dem värdelösa. Jag har åtminstone inte stött på någon som inte är minst normalbegåvad på utbildningen. Problemet är inte (i första hand) att de saknar motivation, problemet är att de inte har tid att studera, därför att de försörjer sig med lönearbete vid sidan av sin utbildning, på ICA, i förskolan, äldreomsorgen m.m.. Det kan jag tyvärr inte ändra på. Och det är möjligt att det gynnar deras yrke som lärare (?), men knappast mer än ämnesstudierna i alla fall, om man ställer upp på den allmänna uppfattningen av vad som egentligen är problemet med skolan idag.

Det är möjligt att lärarutbildningen borde ha antagningsprover för att bedöma kvaliteten på studenterna innan de blir antagna, men tyvärr saknas även ekonomin för en sådan process (för att inte tala om att det saknas ett urval av potentiella studenter). Studenterna kommer ju med godkända betyg från gymnasiet, så den grundläggande förståelsen ska finnas där.

Och så vill jag påpeka det uppenbara, att om studenterna har omtentor kvar efter 5 chanser fungerar systemet uppenbarligen åtminstone delvis, eftersom de tydligen inte blir godkända med för låga krav. Vad vore mer acceptabelt? Utbildningen kan tyvärr inte mer än avråda studenter från att fullfölja sin utbildning om de bedöms mindre lämpade och det finns ingen generell begränsning för hur många chanser en student ska få på sin tentamen.