Min älskade son

Jag är i exakt samma situation. Jag är i v 22 och ska föda fram barnet nu på mån. Fy vad jag lider med dig. Jag vet verkligen hur det känns. Har haft flera kuta kuratorbesök. Känns som att livet är så meningslöst och tomt. Jag vet inte hur jag ska klara av att föda fram det på mån. Bara vetskapen att föda fram ett dött barn får mig att må så dåligt. Ang missbildningar så kan specialistläkare se det redan i v 11 på ul vilket betyder: jag ska aldrig vänta med ul och aldrig acceptera att barnmorskor undersöker när de inte har tillräckligt med kunskaper. Kram

Vill tillägga att vårt barn har missbildningar I hela huvudet och kan inte leva utanför min kropp. Då blir valet enkelt men fortfarande så svårt att acceptera. Vi som längtat så!

Följ erat hjärta och gör det som ni tror är det bästa. Det är svårt för de människor som inte varit med om liknande att ha empati och förståelse och därav många konstiga inlägg här ovan. Många kramar till dig från en som verkligen förstår.

Sorgliga inlägg som inte leder någon vart och verkligen inte till det bästa för ts. Ts- jag rekommenderar att du inte följer den här tråden- den gör dig inte gott. Omge dig med människor dom har ett fint hjärta och med omtanke.