Hur påverkas ett barn av att bli bortlämnad?

Har du erbjudit honom att ta de flesta eftermiddagarna även på "dina" veckor, eller håller du lika hårt på dem som han gör på "sina" nätter?

Barnet har det inte bättre hos mamman som sådan. Barnet har det bättre om det slipper flänga runt mellan fyra olika hem. Två hem är illa nog, men kan vara ett nödvändigt ont för att bibehålla en nära relation med båda föräldrarna. Behövde pappan barnvakt någon enstaka natt i veckan vore det annorlunda. Då skulle föräldrarnas hem fortfarande vara de fasta punkterna, men i fallet med TS barn kommer det bara att tillbringa två av pappaveckans sju nätter i sin egen säng. För det flesta barn är det en alldeles för snurrig tillvaro.

Det kan såklart vara så att TS och/eller hennes ex är direkt olämplig som förälder. Det kan vi inte veta något säkert om. Men frågan här handlar om hur ett barn mår av att bo i kappsäck.

De flesta kanske var fel tänkt av mig. Men om barnet får tolv av fjorton nattningar och morgnar ihop med mamman så känns det rimligt att utöka pappatiden på något sätt.

Fast det är ju inte så att han behöver barnvakt någon gång, utan barnets rutiner behöver ändras helt p.g.a. hans jobb. Och då kanske man kan hitta ett helt nytt upplägg där man fokuserar på att barnet ska ha en ordnad tillvaro med så mycket tid det går med var och en av föräldrarna. Jag tror att det blir lättare för dig att få med pappan på tåget om du är beredd att diskutera ett sådant förslag. Nu upplever han det nog som att du tar hans föräldraansvar ifrån honom.