Bonusmammor

Folk leker experter inom ämnen de inte har någon koll på. DET är det stora problemet.

Haha, typiskt svartsjuk biomamma.

Så om barnet ser henne som en mamma/bonusmamma/extramamma så kommer du förbjuda din unge att kalla henne det för att du blir sotis? Moget.

Haha, herregud vad vill du? Jag är verkligen inte på något sätt svartsjuk på min sambos ex, hon har ingenting som inte jag har tio gånger bättre. Jo, förresten, jag har mer tid med hennes barn än jag vill ha (mycket mer tid än vad hon har), men jag antar att det mer är hennes förlust än min vinst. Eller jag hoppas att hon ser det som en förlust, men man vet aldrig med henne så tyvärr tror jag inte hon ser det som en förlust. Hur som helst så det är verkligen inget problem för mig, det finns ingenting för mig att vara svartsjuk på. Så du kan ta dina spekulationer någon annanstans. Jag behöver inte dina "tips". Du är sjuk enkelspårig som tror att man som ny partner är svartsjuk på hur snygg och framgångsrik biomamman är, troligen finns det ett och annat som man hört/sett som gör att man knappt kan respektera henne pga idioti. Så du är nog helt ute och cyklar när du säger 99/100.

Tycker du att en utomstående i form av typ mamman till barnet tillhör familjen? Isåfall är du helt ute och cyklar. Menar du att alla i familjen, dvs exempelvis pappa, hans partner + alla barn så är jag helt med dig.

Frågan som jag undrar kring, och som jag misstänker att även brumma undrar (men jag kan ha fel), är vilka du syftar till  när du pratar om familj. Menar du att pappa och partner och barn + mamma och partner och barn alla ska vara överens? Sträcker sig den sk "familjen" till hushållet eller till relationer som barnet har? Spelar det någon roll för mamman vilka benämningar som sker hemma hos pappan, och vice versa? Jag är av åsikten att mamma inte ska ha något att säga till om kring vad som händer hemma hos pappa, huruvida deras unge definerar pappans partner som en bonusmamma eller ej. Är du av en annan åsikt?

"Måste" enligt vem? Hur kan man som förälder med gott samvete förbjuda sin unge att se förälderns partner som en bonusförälder? Har man så lågt självförtroende att man tror att det förminskar ens egna roll i barnets liv, eller? Vem ska kontrollera detta? Ska biomamman förklara för pappan och bonusmamman att de måste säga ifrån när barnet benämner henne som bonusmamma? Och säga att "ap-ap-aaap din mamma säger att du inte får säga så om mig, utan du ska bara få säga mitt namn, berätta nu för alla dina vänner att din mamma inte vill att du ska kalla mig bonusmamma utan bara Anna!"?

Det verkar de flesta av oss tycka. Anser du att mamman ska ha någonting att säga till om kring detta? Om barnet vill kalla pappans partner för bonusmamma, ska det vara okej? Eller borde "man" få barnet att sluta kalla pappas partner det om mamman inte tycker det är okej?

Jag tycker detta är en ickefråga. Vill barnet kalla personen för bonusmamma och personen själv tycker det är okej så är det självklart. Vad barnets biologiska mamma tycker om det är helt ovidkommande. Hon får acceptera läget helt enkelt. Så trött på biomammor som tror att de ska kunna ställa och styra i allt trots att de inte har med det att göra. Varför inte bara förstå att livet ser annorlunda ut nu?

Man förbjuder inte barn att uttrycka känslor av kärlek/trygghet osv. Det spelar ingen roll om du säger "Du får inte kalla henne mamma" eller "Kan du inte kalla henne xxx istället?". Du inskränker på barnets rätt till att vara en egen individ med egna relationer. Kan du som förälder inte hantera det så är det trist för dig, men du förbjuder inte barnet att göra det för att du känner dig kränkt. 

Men jaja, du får säga vad du vill om mig och vad min agenda är och inte. Jag kan skilja på sak och person iallafall. Jag tycker det är jättekonstigt att barnet ska anpassa sig efter den vuxnes känslor i en icke-fråga. Du hade knappast pratat för att en bonusförälder ska tas hänsyn till av barn/partner/barnets andra förälder. Men om det är en biologisk förälder så ska man minsann trippa på tå. Mycket märkligt.

Alltså jag kan inte ta dig på allvar i detta. Hade allt varit frid och fröjd kring alla bonusrelationer och familjer och alla lever tillsammans i en lycklig värld där alla respekteras och blir hörda osv osv, då KANSKE jag hade kunnat gå med på att man gemensamt (dvs biomamman ensam) kommer fram vad barnet ska kalla/inte kalla sin pappas nya partner. Det förutsätter dock att biomamman är sjukt egoistisk och sätter sitt egen ego före sitt barns rätt till relationer med vem den vill. Men det har jag märkt inte alls är ovanligt när det väl kommer till kritan kring kränkta biomammor - de klarar inte av att deras ex har nya liv med nya partners och familjer.

Men nu lever i som bekant i verkligheten där bonusmammor alltid ska sätta sig själva åt sidan och acceptera ALLT som biomamman och ungen/ungarna kommer på. Bonusmamman ska aldrig säga nej, alltid vara till lags, alltid acceptera strul, skitsnack, snack om biomamman och det gamla livet, aldrig bli kränkt, kompromissa, ställa upp, backa undan, förstå gränser, hänge sig åt allt, aldrig klaga, alltid vara glad osv osv osv osv. Om nu relationen mellan bonusmamman och barnet/barnen fungerar så pass bra (trots ovanstående som bonusmammor tvingas utstå av/kring barn och biomammor) så är det väl självklart att barnet och bonusmamman själva kan definiera sin relation!!! Speciellt om de bor tillsammans v/v, v/h, heltid osv osv. Jag hade aldrig accepterat att en biomamma i detta fall ska komma och säga vad jag ska göra, vad barnet ska göra, hur vi ska definiera varandra, våran relation sinsemellan osv osv. 

Du, som biomamma, har INTE med det att göra och du kan inte göra någonting åt saken. Blir du kränkt? Buhu. Men du kan för tusan inte på allvar mena att du trots allt ovanstående har full rätt att gå in i ditt barns liv (Den delen som inte rör dig) och säga åt hen vad hen ska kalla sin pappas partner. Hur är det möjligt att på allvar mena att det är okej!??!

"OSV". är det mammans perspektiv du syftar på då eller? Du säger det utan att säga det och det är det som får mig/oss att tro att du faktiskt menar att mamman har något att säga till om kring det. Vore fint att få klarhet i om du tycker om du tycker att mamman ska ha en röst i detta eller inte.