• ungbrunett

    Hatar min bonus

    FuckGoggleAskMe skrev 2016-01-30 13:39:29 följande:

    Och du kan inte köpa en laddare åt tjejen som hon kan ha i sitt rum för att ??


    Det kan gott barnets pappa göra. Detta är inte ts problem och inte heller hennes uppgift.
  • ungbrunett
    Anonym (Trött) skrev 2016-01-30 13:49:31 följande:

    NU kom skitungen ut ifrån MITT sovrum och ska ligga i soffan där jag har gått och lagt mig. Går jag in i MITT sovrum nu så kommer ungen följa efter och säga att hon vill vara i fred där. 


    Jag känner igen mig i dig ts. Det går inte att få ett barn att göra som man själv vill att de ska göra. De kommer följa efter för de är nyfikna och troligen kärlekskranka, det är min "bonus" iallafall. Antar att du inte får stöd av din sambo i detta? Min sambo brukar säga att bonus får vara var hon vill i sitt eget hem. Man ba ja, men jag då? Det finns inte plats för oss om vi inte tar oss platsen och säger ifrån. Min "bonus" har börjar lära sig vad som gäller, då hon vet att jag blir arg för vissa saker. Sätt ner foten så blir det lite mer uthärdligt. 
  • ungbrunett
    Anonym (Usch på dig) skrev 2016-01-30 13:54:06 följande:
    Exakt! Jag klarar inte av bonusföräldrar som bara förstör relationen mellan föräldern och barnet pga egoistiska äckliga jävla skäl!
    Hur förstör bonusföräldrar relationen mellan föräldern och barnet? Vilken bonusförälder har den avsikten? Man kan avsky barnet och därmed låta föräldern och barnet ha sin relation. Vad menar du egentligen?
  • ungbrunett
    Anonym (Usch på dig) skrev 2016-01-30 14:00:19 följande:
    Vadå vill du ha beröm nu bara för att du gör grejer som är självklara?? Bara för att du gör allt det där betyder det inte att du inte är egoistisk. Skaffa aldrig barn. Helt ärligt. Du verkar vara väldigt lost
    Vadå saker som är självklara? De sakerna är knappt ens självklara för en förälder. Ts är inte förälder och allt hon gör för barnet är en bonus som hon ska tackas för. Vad har du för bild av verkligheten egentligen? 
  • ungbrunett
    Anonym (m) skrev 2016-01-30 14:52:33 följande:
    du har nog tyvärr en inte helt realistisk bild av hur det är att ha en bebis om det finns äldre syskon. Du kommer inte helt kunna alltid vara ensam med bebisen.  det här måste du och pappan prata om innan fler barn föds in i denna familj. Det kommer inte lösa något att skaffa fler barn, det kommer bara addera på problemen. För både er och alla ev barns skull behöver ni genast diskutera detta och hitta en lösning 

    du låter riktigt barnslig när du säger "hon ville inte ens ha syskon". Hon är ju ett barn! 

    Diskutera med mannen, berätta allt du fundera på så får han snacka med dottern sen om de sakerna i den rena vardagen som måste kunna fungera, tex detta med att man kan stänga in sig i sitt eget rum, att hon inte kan "köra ut dig" osv. Men sen måste du och mannen diskutera er framtid. Kan gissa att ni troligen har väldigt olika bilder av hur det ska fungera om det blir fler barn. 
    Realistisk bild av vad? Hade ts haft ett äldre barn hade hon kanske på ett annat sätt velat ha barnet i närheten när hon tar hand om sitt spädbarn. Men att ts inte vill att hans barn ska vara i närheten vid tex amning tycker jag är helt okej. Ts bestämmer själv hur hon vill lägga upp sitt föräldraskap och hon kan absolut välja bort att ts mans barn ska vara med. Men de ska absolut diskutera detta innan. Ts ska göra klart för mannen hur hon vill ha det!
  • ungbrunett
    Anonym (K) skrev 2016-01-30 15:36:13 följande:

    Om jag vore du så skulle jag backa undan från allt ansvar för barnet på en gång. Att bli särbo är en lösning. Att du slutar ta föräldraansvar för barnet är en annan. Låt pappan sköta lämning och hämtning, då slipper du dessutom vara ensam hemma med barnet varje dag med fullt ansvar för frukost, mellis och sysselsättning. Låt pappan stå för allt "jobb" kring barnet, det är hans barn.

    Jag tror att du kommer må mycket bättre om du inte behöver leka förälder, då får du dessutom en mycket mer avslappnad relation till barnet istället för den ni har nu där ni båda två är påtvingade varandra. Den enda som förlorar på att du backar är pappan som då tvingas ta sitt ansvar för ett barn han har satt på jorden.


    Håller helt med. Ta avstånd och ta allt med en nypa salt så kommer det nog att kännas bättre. Ha inte en bild av att du ska ta ett föräldraansvar men var noga med att sätta ner foten när något inte känns okej för dig! Kom ihåg att du bestämmer i ditt hem.
  • ungbrunett
    Anonym (Hm) skrev 2016-01-30 22:48:47 följande:

    Men skaffa en till laddare?! Haha!
    Och försök att bli vän med henne men låt pappan uppfostra henne. Ni kan ju ha bara roligt ihop istället??
    Tänk på att om du får barn ihop med pappan så är du ju fast med dem resten av livet ;)
    Du kanske skulle fundera på om det är så du vill ha det? Om du ogillar henne så starkt varför skaffa ett syskon till henne?! :O


    ????

    Vän med en "Bonus"? Du har aldrig varit i situationen, det står klart. Det är en utopi, att man ska vara vän med ett barn i ens hem som man tvingas bo med hela tiden. Ett skämt. 

    Om ts skaffar barn har detta INGENTING med hennes mans barn att göra. Hon skaffar knappast ett syskon till mannens dotter. Vad för bild har du av livet? Om ts skaffar ett barn så är det för att HON vill ha ett barn!! Helt oberoende av mannens dotter. Jag blir sjukt frustrerad av det du säger.. Det är knappast för att få ett syskon till ett barn som inte är ts!! 
  • ungbrunett
    smulpaj01 skrev 2016-01-31 11:03:08 följande:
    Och jag blir sjukt provocerad av det du skriver!

    Om ts och mannen skulle skaffa gemensamt barn (vilket jag verkligen hoppas inte kommer ske!) så ÄR DET ETT SYSKON till mannens barn oavsett vad ts "tycker" om den saken!

    Detsamma gäller om du (Gud förbjude) skulle skaffa en unge med mannen du bor med så blir det SYSKON till hans barn!

    I ditt fall hoppas jag dock VERKLIGEN att mannen kommer till insikt och kastar ut dig innan något sådant råkar ske!

    Självklart blir många vettiga normalt fungerande människor både vän med och faktiskt älskar sina BONUS barn!

    Har man inte den förmågan ska man hålla sig undan ungar! Punkt!!!
    Personen jag besvarade antydde att ts eventuella barn i första hand skulle vara ett syskon till barnet som hon lever med. Det blev jag sjukt provocerad av, som om att ts alltid ska sätta hans barn i första hand och att allt alltid är för hans barns skull och inte för hennes egen skull. Som att ts i första hand ska tänka på hur saker blir för hans barn. Vilket jag snarare tycker är ts mans uppgift, och inte ts uppgift. Barnet är trots allt inte ts.
  • ungbrunett
    smulpaj01 skrev 2016-01-31 11:03:08 följande:
    Och jag blir sjukt provocerad av det du skriver!

    Om ts och mannen skulle skaffa gemensamt barn (vilket jag verkligen hoppas inte kommer ske!) så ÄR DET ETT SYSKON till mannens barn oavsett vad ts "tycker" om den saken!

    Detsamma gäller om du (Gud förbjude) skulle skaffa en unge med mannen du bor med så blir det SYSKON till hans barn!

    I ditt fall hoppas jag dock VERKLIGEN att mannen kommer till insikt och kastar ut dig innan något sådant råkar ske!

    Självklart blir många vettiga normalt fungerande människor både vän med och faktiskt älskar sina BONUS barn!

    Har man inte den förmågan ska man hålla sig undan ungar! Punkt!!!
    Vidare, om ts eller jag (vad jag nu har med saken att göra) skulle skaffa barn med våra män så ligger det inte på dig att definiera de inbördes relationerna eller hur saker ska/inte ska skötas. Jag bestämmer hur jag ser på det och ts bestämmer hur hon ser på det. Jag tycker inte man behöver älska sina bonusbarn eller att man måste hålla sig undan barnen om man inte nödvändigtvis älskar dem.
  • ungbrunett
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-01-31 11:41:33 följande:
    Lol det är ett syskon vare sig ni vill det eller inte.
    Fortfarande inte ett helsyskon och fortfarande inte ett barn till mamman (mig/ts/någon annan). Det är väl ändå lite skillnad.
Svar på tråden Hatar min bonus