Kvinnor ofredas sexuellt i Kalmar, är jag en hemsk människa om jag inte bryr mig?
Och om du som man råkar ut för något kriminellt så antar jag att du, med din logik, lika mycket får skylla dig själv, eftersom du tillhör generella grupper som möjliggjort kriminalitet? Du är vuxen, bor i Sverige, har en regering som har tagit beslut o.s.v. Ansvaret för brottet landar på dig och förväntar dig ingen sympati från oss andra o.s.v.
Om jag läser om en kvinna som utsatts för något hemskt tycker jag givetvis att det är tråkigt.
Men att det gnälls över att kvinnor, som grupp, inte kan känna sig trygga längre eller inte vågar gå ut i Köln eller Kalmar känner jag ingen eller lite sympati för.
Det är ju kvinnorna själv, som grupp, som velat ha det så. Ibland får man helt enkelt tänka sig för innan man önskar sig något.
Sedan kanske det var ett misstag att överhuvudtaget ge kvinnor rösträtt eller medbestämmande i samhället, jag vet inte. Jag funderar på ibland om kvinnor kanske saknar förmåga att inse sitt eget bästa. Och då kan jag på sätt och vis känna en skuld som man för att vi som män gett kvinnor ett inflytande de inte klarar av att hantera.
Men jag vet inte om det synsättet är så konstruktivt. För vem avgör egentligen, rent objektivt, att något kön eller någon samhällsgrupp skulle ha rätt att beröva en annan grupp dess rättigheter.
När man får makt över sitt eget öde innebär det också att man får makt att frånsäga sig sina egna rättigheter, vilket Sveriges kvinnor gör.