Vi som planerar äggdonation 2016

Grattis Mooki, Savasana och Tulpa till era milstolpar.

Vi var också på ul igår och fick se en liten groda på 9,2 mm med pickande hjärta. Nu äntligen börjar det bli på riktigt. Mailade Riga och fick då nedtrappnings schema som jag tyckte var väldigt tidigt och kort. Enligt mina beräkningar går jag imorgon in i vecka 9 och koordinatorns instruktioner var:

Then from 26th of March You should start step down Progynon pills by this plan:

3 days: morning  1 pll, evening 1 pill

3 days: morning 1 pill

After that you should stop use Progynon pills.

From 01st of April start step down Prednisolone pils: 1/2 of pill till 06th of April, and then please stop use it.

Regarding the Utrogest:  we would recomend you to make next US around in 2 weeks, and if everything will be good - we will starst step down Utrogest pills.

När jag var gravid med dottern så vill jag minnas att nedtrappningen jag fick från Huddinge började senare och var under åtminstone 2 veckor. Men får väl lita på att se vet vad de gör i Riga.

Tack för alla lyckönskningar :)

Tulpa menar att jag enligt min gravid app imorgon går in i vecka 9 eller 8 +0 korrekt sagt. När jag fyllde i uppgifter i gravid appen valde jag sista mensens första dag men man kanske räknar lite annorlunda vid fet.

Får maila Riga igen och fråga om de verkligen räknat rätt för det är ju väldigt tidig nedtrappning.

Tack Micro för länken,

Lycka till med ditt syskonförsök.

Nu fick jag till det bättre med bf datum.

Enligt uträkning på den är jag idag i v 7 +5 så jag är visst 2 dagar kortare gången än om man räknar efter sista mensens. Stämmer ju exakt med dig Tulpa.

Så mycket enklare när jag gick i Huddinge med dottern och slapp räkna på sånt själv utan fick det beräknat där.

Kurrea, ville bara dela med mig av min erfarenhet. Efter två misslyckade syskonförsök hos IVF Riga rekommenderade de era test som jag gjorde. Det visade att min slemhinna var mogen senare än vad som är standard, non receptive som det kallades. Gjorde et två dagar senare än tidigare i cykeln och nu gravid i v 10. Kostade 700 euro, en liten summa i denna karusell och så värt det nu när det funkade:)

Ronron, så tråkigt med minus:(. Av 6 försök har jag fått 4 minus. Så mentalt nedbrytande och så många tankar som snurrar.

Micro och Gulsippa400,
Inget tips på botemedel men en till som upplevt samma sak. När jag gick i Huddinge och var gravid med dottern upplevde jag inga biverkningar alls. Men nu med Rigas mediciner känner jag mig ytterst påverkad. Ingen huvudvärk/migrän som er men tryck i pannan nån gång nu och då. Tänkte att det var utrogest/progesteron som gjorde det men det kanske är progynonet. I Huddinge fick jag micap vagiatorer som progesteron och var helt opåverkad men nu i Riga utrogest vilket ger mig sånt gyngfly i huvudet. Märkligt att samma ämne men olika fabrikat ger så olika effekt. För att inte tala om prednisolon/kortison som gör att jag ofta vaknar kl 4 och inte kan somna om.

Är gravid i vecka 11 nu med syskon och har börjat nedtrappning av progynonet och prednisolon, på fredag ska jag på vul ( eller det kanske bli ul) för att bedöma nedtrappning av utrogest. Så jäkla skönt att snart slippa mediciner. Fattar inte hur ul kan hjälpa bedömning av nedtrappning men det kanske nån annan klok person i tråden har koll på.

Tack för inputen Mooki,

Har aldrig haft några problem med livmoderhalsen så inget sånt som ligger bakom. Men de kanske vill veta livmodertappens längd ändå. Blev aldrig ordinerad ul inför nedtrappningen när vi gick i Huddinge, måste maila Riga och höra exakt vad de behöver veta.

Håller tummarna för dig Micro

Mailat med Riga och fått klarhet i varför jag ska gör ul inför nedtrappning av Utrogest.
Jag hade blödningar/spottings från ruvardag 2 till v 5-6 så de ville se att allt såg bra ut innan nedtrappningen.

Lycka till du också TyckOmMig:)

Så tråkigt Längtar(:
Har varit osynlig här i tråden men vår syskonresa börjar också lida mot sitt slut. Jag plussade i början av mars, allt såg fint ut på två ul men 12 maj när jag skulle ha varit i v 15 vi hade vi ul inbokat som visade att fostret dött i v 13. Livet börjar så smått återgå till det normala men jag har så många tankar om hur vi går vidare. Vår snart 3 åriga dotter kom till på tredje försöket och detta var tredje syskonförsöket så det känns inte glasklart att försöka igen. Det tär ju på kropp, själ och ekonomi och en klok vän sade att inte glömma bort att njuta av det vi har.

Men det känns som ett sånt svårt beslut att inte gå vidare utan leva nöjd med vår solstråle när hjärtat vill ha en till.
Skulle vara skönt att bolla tankar om att inte gå vidare med ett försök till utan leva nöjda.

Tack snälla ni
Ronon vi har inte fått någon förklaring men gissningsvis var det något fel på fostret eller moderkakan.
Längtar jag har svarat på ditt fina meddelande.'
Kram

Tack TyckOmMig,

Inte ska du känna så, är way förbi tänket om avundsjuka för andras lycka och jag har mit underverk. Tråkigt att du har negativ magkänsla. Så här i efterhand hade jag nog vissa tecken. Kände inte samma himlastormande lycka som med dottern, inte alls samma connection. Även fast magen växte så det blev nödvändigt att börja berätta så tog det mig emot för det kändes osäkert. Misstolka mig inte, drack inte en droppe alkohol men kände inte samma avsmak för alkohol som jag gjorde med dottern. I efterhand var nog allt detta tecken på att något var fel.

Kram

Tack Kurrea och Emmm28.

Emmm28 dina ord hade jag kunnat skriva själv, att när man väl fått sitt första fantastiska barn så väcks tanken om syskon.

Nu känns avvägningen om när det är dags att gå vidare så svår. Ekonomi, kropp och psyke och att man inte har det där 100% fokus på sitt underverk.

Just nu vet jag inte vars jag står. Vi har bestämt att låta frågan vila under sommaren och njuta av vår familj och semester och se hur det känns I höst. Tack för dina ord.

Tack Tulpa
Det har varit tungt, men varje dag gläds jag åt min lilla solstråle som jag redan har. Trots att det gått tre veckor idag sedan vi fick beskedet vet jag varken ut eller in vad jag vill. Ena stunden känner jag mig så nöjd med att ha dottern och vill aldrig åka till Riga igen för att nästa sekund vilja försöka igen och få uppleva allt magiska med graviditet och en liten igen så jag behöver verkligen tid på mig att reda ut mina tankar vad jag vill.
Hoppas allt går bra för dig? du borde vara i v 18 om jag inte räknar fel.

Tack GurkanGrace
Ni verkar ha haft en lång och tung resa också. Det är verkligen en emotionell berg och dal bana. Försöken tär på en och så känns det så viktigt att inte glömma bort allt fina man har.
Jag känner tvärtom att vi tar det försök för försök och ser hur vi känner, så det inte blir så definitivt. Men alla hanterar vi denna cirkus olika och behöver olika förhållningssätt. Just nu längtar jag bara efter semester så att jag får tid att reda ut mina tankar.
Stort lycka till för ert kommande försök.
Kram