Att bli familjehem

Vi har 2 egna o 2 placerade.

Det ena placerade barnet är en sk uppväxtplacering. Men nu på senare tid har föräldrarna börjat komma på fötter, så barnet kanske kan flytta "hem" i framtiden. Om det blir så att någon av våra "lånebarn" ska hem kommer vi bli jätteledsna. För vi har verkligen fått låna två underbara små liv.

Målet med vården/placeringen är ju återförening. Innan man blir familjehem får man fundera över hur stark sin egen familjesituation är. Klarar man av att lämna tillbaka barnet, kommer man jobba för en återförening fastän barnet kommer kännas som sin egen..?

Vi vuxna är ju på det klara med att barnet när som kanske ska flytta till bioföräldrarna. Det som skrämmer mig lite är hur detta ska tas av våra barn. Hur gamla var era biobarn när ni fick era placeringar? Hade ni önskan om något speciellt?

Hej. Självklart kan ni ha önskemål ang ålder på barnet. Det finns oftast inga garantier däremot att en tänkt uppväxtplacering verkligen blir det. Möjligen om barnets föräldrar inte är i livet men annars så kan förhållandet i situationen för föräldrarna ändras och de klarar att ta hand om barnet. Kanske ska ni tänka helt tvärtom och istället ta ett flera år äldre barn än era egna. Åldersskillnaden gör så att det kanske inte blir lika kännbart för era barn om placeringen flyttar hem igen. Bara en tanke.

Ja så med äldre har vi faktiskt inte tänkt men det kan ju vara en ide! Vi tänkte ett barn i våra barns ålder eftersom det skulle infalla sig mer naturligt att det placerade barnet kom in i våra rutiner och aktiviteter eftersom det mesta vi gör är sådant som barn i den åldern gillar. Men det ska vi absolut fundera på!

En till fördel med att det är större åldersskillnad är att det också minskar risken för eventuell svartsjuka/avundsjuka då behoven ser så olika ut för barn i olika åldrar. Tänk igenom det och så önskar jag er lycka till med er nya familjemedlem oavsett ålder.

Jag tycker absolut inte att ni ska försöka bli familjehem!

Ni tillhör precis den typ av familjer som är direkt skadliga för placerade barn att tvingas hamna hos!

Hoppas verkligen att ni tänker om och om ni vill hjälpa folk som har det svårt kan ni bli kontaktperson, arbeta som volontär eller möjligen kontaktfamilj nån gång ibland.

Tycker de låter väldigt lämpliga. Två stabila vuxna med öppna hjärtan. Kan det bli bättre?

Ts verkar inte vilja förstå att placerade barn SKA hem. Ts pratar om små barn och uppväxtplaceringare.

Det är sådana familjer som ts som är farliga för familjer!

Familjehem som baktalar föräldrar, motverkar umgänge och ljuger för soc - allt för att inte förlora barnen (inkomsten).

Det finns redan alltför många familjehem - se till att HJÄLPA istället för att stjälpa för barn och dess föräldrar. Har gett flera tips på vad man kan göra för att hjälpa.

Det är förmodligen inte intressant för ts dock eftersom det inte inbringar massa pengar....

Eeeh...? Det där inlägget känns väldigt märkligt och lite för personligt färgat.

Det finns väl knappast för många familjehem? Tycker man hör om att det är brist på familjehem hela tiden. Och även om det skulle finnas "för många" familjehem så skulle det väl enbart vara bra? Fler olika familjer att välja på när man ska placera ett barn skulle ju bara innebära att man kan matcha barn och familjer ännu bättre.

Barn behöver kärlek, inte mekaniska robotar. Tycker att bioföräldrar som vill neka sina ungar ett kärleksfullt hem för att de själva inte ska framstå som sämre i jämförelse är otroligt själviska. TS låter som någon som skulle kunna erbjuda ett jättebra familjehem till rätt barn, och hjälpa en liten person få trygghet och kärlek då hen som bäst behöver det.

Jag tycker att era förutsättningar låter bra men beskrivningarna av önskade barn och oro kring dina egna barns reaktioner vid det placerade barnets flytt får mig ganska fort att tänka i banorna att ni egentligen vill adoptera ett barn. Tanken med familjehem placering är att barnet ska komma hem till sina föräldrar igen när de kan ta hand om barnet. Alla placerade barn gillar inte heller "typiska barnsaker" som dina egna barn gillar. En del barn är utåtagerande.

Att alltid ha dina egna barn beredda på att "lisa" bara ska stanna ett litet tag är väl kanske det bästa, istället för att "lisa ska bo här nu".

Jag vill dock uppmana er till att tänka igenom detta igen, det handlar om barn som allra helst ska få bo med sina egna föräldrar en dag och det låter på dig som du söker efter ett barn som ska stanna för alltid. Jag tror absolut inte att ni skulle motarbeta föräldrarna eller liknande, däremot tror jag att det skulle bli påfrestande för er att ta emot ett litet barn med förhoppning om flera års placering bara för att barnet sedan ska åka hem efter två månader.