Inte vet jag men jag tänker att ........finns det öht EN ENDA kvinna som ska genomgå sin första förlossning som inte innerst inne är jätterädd? Det är ju trots allt några få timmar i en kvinnas liv som särskiljer sig från allt hon tidigare upplevt och kommer att uppleva. En märklig situation på alla plan......lite SF över det hela 
När man läser här på FL så får man intrycket ibland av att det är bara att beställa ett KS! När vi fick våra barn på 80 och 90-talet så tänkte man inte ens tanken. Fanns inte öht som alternativ.
Cissi82 och MissHelene: Jag är nu i vecka 30 och ska träffa läkaren i vecka 34. Det känns väldigt sent, men de ville inte göra det tidigare. Återstår ju bara väldigt lite tid sedan att söka sig till ett annat sjukhus ifall de skulle neka. Jag har alltså inte fått ett absolut nej, bara en väldigt negativ barnmorska som förklarade att de väldigt sällan gör kejsarsnitt utan medicinsk indikation. Min förhoppning är nu bara att läkaren där ska vara en förstående och klok människa. Men det blir långa fyra veckor innan jag får någon klarhet i detta.
Förstår inte varför folk bryr sig om att vissa vill göra KS? Det är ju inte så att någon hindrar dem att föda vaginalt, men tvärtom, då jäklar!!
Det är väl bra att man kommit såpass långt inom medicin att man kan göra det? En förlossningsrädd kvinna kan KNAPPAST gynnas av att tvingas till en VF.
Dessutom visar studierna som Sahlgrenska gjorde för ett tag den att varannan kvinna får men efter en VF i Sverige, vissa mer, andra mindre. Men ändå, 50%, vi är sämst i hela Norden, nästan Europa också skulle jag tro.
Många kvinnor vittnar dessutom på att de inte blir tagna på allvar eller får hjälp efteråt, sjukt sorgligt!!
Förlossningsvården är i botten, inte konstigt kvinnor inte vill genomgå VF och är rädda?
Vi har väl ändå en bra förlossningsvård i Sverige ?? Blir förbannad när jag läser sånt !! Tänk alla stackars kvinnor i vissa länder....
KS är dessutom mkt mer riskfyllt för både mamma och barn. Och varför ska läkare ord snitt till alla hux flux ? Det fungerar ju inte i längden ...
Ts: fortsätt med samtal & blir de bara sämre med din oro / skräck prata med läkaren igen . Men helt övertygad om att du fixar det! Stort lycka till:)