Archandra skrev 2015-12-22 20:10:58 följande:
Jag är en av dem som har fått urinblåsan sönderskuren vid kejsarsnitt. Det var ingen dröm kan jag säga. Inte nog med att jag var tvungen att gå omkring med kateter i tio dagar. Jag fick dessutom sepsis i njurbäckenet med hög feber och blev inlagd på kvinnokliniken i tre dygn när dottern var knappt en vecka gammal.
Jag tycker att det är galet att utföra kejsarsnitt när det inte är nödvändigt. Är kejsarsnitt medicinskt motiverat ska det genomföras inte annars, utom i yttersta undantagsfall. Det daltas och curlas tillräckligt mycket i samhället redan.
Kejsarsnitt är sämre för både mor och barn. Modern återhämtar sig långsammare från förlossningen. Livmodern har ett ärr som i värsta fall kan spricka vid nästa graviditet. Permanent känselbortfall på magen eftersom nerver skärs av. Amningen kommer igång senare.
Trist för dig med dina komplikationer, men i övrigt tycker jag att du har fel.
Allt är individuellt. Vet många som återhämtar sig bättre efter kejsarsnitt än vaginal förlossning, inklusive mig själv.
Amningen kom igång direkt, gick upp efter ett par timmar, mådde tusen ggr bättre psykiskt osv.
Till och med läkaren sa till mig att för barnet finns inga direkta risker alls, jämför med vaginal förlossning där mycket kan gå fel, för att inte tala om mamman! Jösses, rupturer, barn som fastnar, urakut snitt osv.
Jag mådde kass efter min vaginala, både psykiskt och fysiskt. Efter mitt kejsarsnitt åkte jag hem efter 30 timmar.
Däremot har jag fortfarande känselbortfall kring ärret 7 år senare och känseln lär ju aldrig komma tillbaka.
Jag tycker att det är upp till individen stt bestämma, om det är så att ts är så skräckslagen för en vaginal förlossning kommer den inte föra något gott med sig (förutom bebis då) jag såg ändå fram emot att föda vaginalt innan.