Så vad är vitsen med att vara god??

Säg det till dem som går ut och ger mat till uteliggare, hjälper till på alla sätt och vis utan deras samtycke. De blir glada i alla fall. 

Den som får pengarna kan kasta bort dem om de själva vill. Inte svårare än att ge till någon annan, eller ta ut i en automat och elda upp dem istället. Om de nu ger en så hemsk känsla så står det fritt mottagaren att göra precis vad mottagaren vill med femhundra spänn.

Du kan gärna ge mig en femhundring om du får någon ASA.

Om du inte vill ha den om du får av K så ge mig den jag tar gärna emot den. 

Tack K, om du har fler femhundringar till övers så får du mer än gärna skicka till mig. Bara att köra på.

Sådana personer kan jag förstå. 

Men i mitt fall är det mer att jag vill inte knappt att folk ska veta vad jag gör. Tråden här blir ju ett undantag då ämnet diskuterades och jag var intresserad för att få info om det. 

Men i normala fall så är en stor önskedröm att liksom kunna betala en räkning åt en okänd person utan att den personen får reda på att det var jag som gjorde det. 

Nä det har jag aldrig sagt att det är en samtyckesbaserad handling. Men so what. 

Du får mig inte att bli egoistisk i alla fall. 

Jag tror inte vi kommer längre. Jag har försökt svara men det går bara runt i cirklar. Jag har bättre saker att göra än tala om varför jag inte kommer vara egoistisk. 

Med andra ord Altruism har inget med emotionellt medkännande, eller erkännande. 

Man kan uppoffra sig själv ändå. 

Altruism känns som målet för mig. I alla fall försöka så gott det går. 

Med andra ord Altruism har inget med emotionellt medkännande, eller erkännande. 

Man kan uppoffra sig själv ändå. 

Altruism känns som målet för mig. I alla fall försöka så gott det går. 

En dröm jag har det är att alla på arbetet får någonting i bonus. Men de glömmer bort mig. Sen att ingen säger något om det och inte jag heller. 

Då blir jag också det ultimata offret. 

Du får försöka med att omvända någon annan. Men du kommer inte lyckas med mig. GOD JUL på dig!

Vet inte riktigt vad jag mår av det. Men det är ändå ett mål och något jag ibland strävar efter att bli.

Eller en vilja på att jag aldrig ska få något före någon annan. Eller aldrig få något bara för att jag vill. Att alltid i första hand se till att andra får det bättre än mig. osv.

För att jag försöker göra det som är bäst och rätt ur ett större perspektiv än att gynna mig själv. 

Se det som en tvålburk som du utnyttjar lite av tills den är slut. Jag är tvålburken. 

Varför ska jag ta för mig för?