Så vad är vitsen med att vara god??

Jag tror det är lite "farligt" att nyansiera alla utifrån enbart ett ont/gott perspektiv, dels för att det är så subjektivt, dels att det finns så många nyanser och parametrar däremellan.. Jag försöker leva efter måttot att det som gör mig glad gör förmodligen andra glada också, och kan jag hjälpa till med det när jag har möjlighet - gör jag gärna det. Men det får inte bli till nivån att man för den skull har SÖNDER sig själv - och det där gäller även personliga relationer - att inte lägga ut sig själv till 100% och räkna med att andra ska ta emot en. Sitt eget måste man stå för själv. Det går inte att förvänta sig av andra vad man inte förmår för sig själv. Och det beror på att vi ALLA lever i livets slagfält, och ska försöka klara oss med näsan över vattenytan. Vi vet egentligen välldigt välldigt lite om vad som försigår bakom drapperiet i varenda person vi möter.

Vad är vitsen med att vara "god"? Ja, framförallt att du själv blir gladare, har ett rent samvete och förmodligen också omger dig med människor som är ganska lika dig, som berikar ditt liv. Sen tror jag att antalet procent som lever enbart för att "djävlas" med andra är tack och lov förhållandevis liten, utan mer att det handlar om hur vi betraktar begrepp som "godhet" och uppfattningsförmåga och självuppfattningen - som tillsammans blir kontentan. Och ja... Det går inte att göra så mycket åt, annat än att ändra sitt förhållningssätt till det själv :)