En käftsmäll till undergångsprofeterna

Detta är utdrag från SDs budget för perioden 2016-2019. Beloppen nedan är i miljoner kronor och minustecken innebär försämringar. Som du ser så föreslår SD att Sveriges kommuner ska få 87 miljarder mindre i statligt stöd under 3 år. SD föreslår även försämringar när det gäller barnbidrag, föräldraförsäkring, underhållsstöd, assistansersättning mindre pengar till samhällsplanering etc. 

Tror du på allvar att pensionärerna kommer att få bättre äldreomsorg om SD under 3 år skulle plocka 87 miljarder från kommunerna?  Vad tror du händer när SD har sänkt barnbidrag, föräldraförsäkring, underhållsstöd, studiestödet?

Alla belopp nedan är i miljoner kronor och kolumnerna avser skillnader mellan regeringens budget och SDs budget för 2016, 2017, 2018 och 2019.

Jag tittar på tabellen som du länkar till och där ser jag att det 2008 fanns 878 000 helårsekvivalenter som levde på bidrag. 2008 hade Sverige en befolkning på 9,25 miljoner innevånare vilket innebar att 9,5 % av befolkningen levde på bidrag.  

År 2020 räknar Regeringen med att 980 000 Helårsekvivalenter kommer leva på bidrag men samtidigt att befolkningen enligt SCBs senaste prognos (vad jag förstår så utgår Regeringen från SCBs prognos) ökat till 10,58 miljoner människor.

Jag får det till att det är färre innevånare på bidrag år 2020 än 2008.

Vi? Vem gör du dig till tals för? Det är självklart så att många av dem som kom till Sverige 2015 under ett flertal år kommer vara beroende av bidrag (den bedömningen gör alla partier). Jag tycker att det mest intressanta är att siffran över antal i befolkningen som lever på bidrag är relativt konstant. Det handlar ju bara om tiondels procent i skillnad mellan högsta och lägsta värde under perioden 2008 och 2020 och regeringen räknar ju att en mindre del av befolkningen lever på bidrag 2020 än 2008 (och sett till den stora invandringen 2015 kan det inte räknas som en katastrofsiffra).

Jo det blir skillnad. Minskning sedan 2008 är större och ökningen sedan 2014 är mindre. Som du ser i diagrammet nedan så handlar det om ganska små avvikelser över tid. Om Regeringens prognos skulle infrias så är det fantastiskt bra. Det skulle i så fall innebära att andelen av befolkningen som är beroende av bidrag knappt ökar trots det stora antal invandrare som Sverige har tagit emot de senaste 10 åren.

Artikelförfattarna oroar sig för att Sveriges statsbudget kommer visa 0,5% i underskott. Ok jag håller med om att det inte är bra med underskott men med tanke på att Sveriges befolkning ökat så kraftigt under förra året så tycker jag att det är försvarbart. Alternativet är offentliga besparingar (som kommer drabba de svagaste i samhället eller vård, skola, polisen, försvaret etc.) eller skattehöjningar och det tycker jag just nu är sämre alternativ.

Jag läste också att moderaternas skuggbudget som presenterades i förra veckan beräknas visa underskott så en alliansregering skulle inte leda till någon större skillnad sett till budgetunderskott.

Det är märkligt att artikelförfattarna inte kritiserar alliansregeringen för deras jobbskatteavdrag som varje år kostade staten 70 miljarder samtidigt som statens budget visade underskott år 2009, 2011, 2012, 2013 och 2014. Jag menar att om det nu är så viktigt med att statens budget visar går i balans eller visar överskott så borde alliansens oansvariga agerande lyftas fram i ljuset?

Artikelförfattarna påstår att Sverige sett till befolkningsökningen går mot nolltillväxt avseende BNP per person. Det stämmer inte. Enligt Konjunkturinstitutet beräknas Sverige ha positiv utveckling av BNP per capita varje år under perioden 2014-2020. Däremot har Sverige haft negativ utveckling av BNP per capita under den förra alliansregeringen (2008,2009 och 2012)

Det är löjligt att försöka skrämmas med att påstå att många personer som kommer att leva på bidrag i någon form år 2020. Faktum är att Sveriges befolkning har ökat med mer än en miljon de senaste 10 åren och sett till storleken på befolkningen så är andelen personer som lever på någon typ av bidrag relativt kontant. 2010 levde 9,75% av befolkningen på någon typ av bidrag. 10 år senare, år 2020, beräknas 9,25 av befolkningen att leva på någon typ av bidrag.

Artikelförfattarna är oroliga för att jobb försvinner från Sverige men faktum är att enligt konjunkturinstitutet så beräknas sysselsättningsgraden vara högre år 2020 än vad den var år 2014 och arbetslösheten beräknas vara lägre år 2020 än vad den var år 2014.

Avslutningsvis så pekar artikelförfattarna på att SCB har redovisar statistik som visar på en minskad orderingång i februari men artikelförfattarna har tydligen missat att den svenska industrin får allt fler order och optimismen stiger. Det visar inköpschefsindex för mars månad.

Behöver jag påpeka att avsändaren är Timbro?

"Visst finns det orosmoln, men de hindrar inte solen från att skina på svensk ekonomi. Den slutsatsen drar kreditvärderingsinstitutet Moody's, som också ser ljust på Nordens företagsobligationsmarknad.

Svenskarna verkar ha svårt att njuta av sin avundsvärda sits, med låg statsskuld och Europas högsta tillväxt efter Irland, konstaterar Michel Madelain global operativ chef på kreditvärderingsinstitutet Moody's Investor Services.

 Jag förvånas av den skepsis och oro jag möter när jag pratar med media och andra i Sverige. Sverige har lyckats med något ganska anmärkningsvärt, i termer av motståndskraft och tillväxtdynamik, säger han. Efter regeringens vårbudget bedömer Moody?s dessutom att Sveriges statsskuld sjunker snabbare än tidigare beräknat. Från 41,7 procent av BNP i år till 40,5 procent 2017. Många länder i Europa och världen skulle glädjas åt en tillväxt i nivå med Sveriges. Tillväxten har drivits av inhemsk konsumtion och investeringar, och vi ser inte att det avtar, fortsätter Michel Madelain. Sveriges tillväxttakt på dryga 4 procent i fjol väntas bli nästan lika hög i år, enligt finansdepartementet. Statsminister Stefan Löfven uttryckte nyligen sin frustration i Financial Times över att svenska väljare inte verkar att tiderna är goda och arbetslösheten sjunker. Euroländerna väntas som jämförelse växa med 1,5 procent, enligt IMF. Bara i Norden utklassar Sverige både Norge och Finland, som väntas växa med omkring 1 procent i år på grund av oljeprisfall respektive en tungrodd strukturkris. Rader av svenska kritiker varnar dock att svensk ekonomi tillfälligt dopats av rekordlåga räntor och förhöjda offentliga migrationsutgifter. Dopningspreparaten har samtidigt bieffekter: accelererande hushållsskulder respektive krympande krismarginaler i statsfinanserna. Det finns så klart risker. Husmarknaden oroar och hushållens skulder är höga, men det är de också i flera andra av grannländerna. I mindre grad kan också immigrationen vara en risk, om den hotar det politiska klimatet, säger Michel Madelain. Riskerna förtar inte Moody?s mycket positiva syn på svensk ekonomi, betonar han. Svensk ekonomi är spänstig och diversifierad. Sverige har också visat varsamhet med de offentliga finanserna. Vid sidan av stater sätter Moody?s kreditbetyg även på företag, som vill hitta finansiärer via företagsobligationer. I dagarna öppnar institutet sitt första nordiska kontor i Stockholm. Vi ville ha en bättre plattform i Norden. Världen över vill vi som företag flytta geografiskt lite närmare obligationsutgivare och investerare. Men tajmingen är inte den bästa. Utgivningen av nya företagsobligationer krympte med dryga 60 procent under första kvartalet i år, jämfört med ett år tidigare. Investeringsras i Norges oljesektor, generellt svalare intresse från investerare och massiva volymer av återfinansiering under de senaste åren förklarar utvecklingen enligt Moody?s egen analys. Men mycket av den här utvecklingen är cyklisk. Finansieringsbehoven kommer tillbaka med förbättrad ekonomi och det är därför vi vill vara mer aktiva i Norden, säger Michel Madelain."

Källa: Dagens industri: www.di.se/artiklar/2016/4/18/moodys-svenskarnas-oro-forvanar-1/