En käftsmäll till undergångsprofeterna

Inte !!!

https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/Sveriges-statsskuld-oversikt/Historik-i-diagram/

Dubbla budskap, mao. lite märkligt.

Nu beror det förvisso inte på ekonomin rent allmänt att inte statsskulden ökar i år utan högst tillfälliga omständigheter gör att nettoupplåningen hålls nere.

"Skatteinkomsterna för 2016 är uppreviderade med sammanlagt 29 miljarder kronor. En del av revideringen avser ökade inkomster från löneskatter, löpande bolagsskatt och även kapitalvinster från hushållen. Men den övervägande delen bedöms bland annat vara större engångsinbetalningar av bolagsskatt avseende tidigare år och tidigareläggningar av skatteinbetalningar samt rena placeringar av likviditet på skattekontot"

MHV //Anton

Dubbla budskap, mao. lite märkligt.

Nu beror det förvisso inte på ekonomin rent allmänt att inte statsskulden ökar i år utan högst tillfälliga omständigheter gör att nettoupplåningen hålls nere.

"Skatteinkomsterna för 2016 är uppreviderade med sammanlagt 29 miljarder kronor. En del av revideringen avser ökade inkomster från löneskatter, löpande bolagsskatt och även kapitalvinster från hushållen. Men den övervägande delen bedöms bland annat vara större engångsinbetalningar av bolagsskatt avseende tidigare år och tidigareläggningar av skatteinbetalningar samt rena placeringar av likviditet på skattekontot"

MHV //Anton

Att den inhemska efterfrågan till stor del rör efterfrågan på platser på asylboendes, och att många privata företag som visar tillväxt är i asylbranschen och hyr ut boendeplatser, tolkar, juridiska ombud etc etc till Migrationsverket, tex Jokarjo mfl. 
Så det ser på papperet ut som tillväxt fast det egentligen är skattepengar det handlar om. 

En annan stor del är bankerna som redovisar bättre siffror ju mer vi behöver låna till våra bostäder, dvs höga bostadspriser => högre tillväxt, men enbart på papperet.

SVT Aktuellt 2016-04-04 finansministern intervjuas och flaggar för lån, skattehöjningar och besparingar. Vilket gör att den balanserade budgeten framstår som obalanserad. Och det kommer som sagt att lånas.

Helt korrekt. Det finns dock inget som tyder på att det kommer att byggas billiga hyresrätter så länge man tjänar mer pengar på att bygga dyra bostadsrätter. 

Det behöver i och för sig inte vara orättvist att man betalar mer om man hyr sin bostad i och med att då är det ju inte man själv som tar risken, vilket det är om man äger sin bostad. Dels risken för en värdeminskning, men även avsättningen av medel till skador och slitage ("reparationsfond") slipper man om ju om man hyr sin bostad. 

Att man kommer att kunna sälja med vinst vet man ju aldrig säkert, utan däri ligger risken man tar med att äga sin bostad, till exempel om oförutsedda händelser  gör att man tvingas sälja i ett ofördelaktigt marknadsläge. 

Läser ofta Cervenkas kolumn i SvD, och han har flera gånger påpekat att det i första hand inte är tillgången på bostäder som styr priserna, utan tillgången på billiga krediter, dvs låg ränta och lätt att få lån. Detta har blåst upp priserna till vad som bäst beskrivs som en bubbla. 
Här finns lite grafer över hur bostadspriser och lån ökat mycket mer än reallönerna: 
flutetankar.blogspot.se/2016/04/bostadsrattspriserna-annu-mer-maniska.html

Och därmed får jag tacka för mig i den har förvissa mycket intressanta diskussionen. 

Du skrev att vi slipper låna. Finansministern hade en annan uppfattning.Att många andra länder har större statsskulder är ett skräpargument. Det intressanta är Sveriges ekonom och vilka utrymmen som Sverige har för att låna utan att riskera några negativa efterverkningar. Inte hur andra länders skulder ser ut.Pajkastning om vilka som lånar mest är också skräpargument. Särskilt om man samtidigt påstår att lån inte är några problem eftersom andra har större lån. Det går dessutom inte bortse från utgifter och finansieringar av dessa utgifter bara för att det ser bättre ut.

Om vi skall bortse från försöken att skaka fram pengar till en viss satsning (t.ex. välfärd) så kan vi lika gärna styrka andra kostnader (som t.ex. biståndet) för att kunna visa ännu bättre siffror.

Det ljusnar rejält för finansminister Magdalena Andersson och statsfinsanserna. ESV:s nya prognos pekar mot en 44 miljarder kronor starkare budget i år, jämfört med bedömningen från i december.

www.di.se/artiklar/2016/4/6/vilket-lyft-andersson/&utm_source=email&utm_campaign=share_from_di