En käftsmäll till undergångsprofeterna

Jag får ett intryck av att du gör det eller i varje fall försvarar en politik som resulterar i en hög asylinvandring,men så kanske inte är fallet?Möjligtvis,men det är en felaktig uppfattning.

År 2015 sökte ca. 15 (femton !) gånger fler s.k "ensamkommande flyktingbarn" från Afghanistan asyl i Sverige jämfört med året innan,men det är knappast så att konflikten i Afghanistan var 15 gånger mer intensiv år 2015 än 2014,eller att 15 gånger fler Afghaner är på flykt år 2015 jämfört med 2014,så uppenbarligen så är det andra faktorer som är avgörande.Ungefär som att säga att man inte kan klandra våldtäktsmän då de främst är ute efter att ha sex inte traumatisera sina offer,och att det inte är fel att vilja ha sex.

Är man medveten om konsekvenserna av det man förespråkar eller begår så kan man utgå från att man även anser att konsekvenserna av det är acceptabla.Det utgår från att:

1. Invandrare är mer produktiva än svenskar (vilket inte är fallet,snarare tvärt om).

2. Att invandrare inte själva åldras (annars blir det bara ett demografiskt pyramidspel där man hela tiden måste ha in fler invandrare för att ta hand om de som kommit hit och blivit åldringar).

Ytterligare ett gäng undergångsprofeter till nationalekonomer som skulle behöva en käftsmäll för att förstå hur pass mycket BNP faktiskt ökar:

http://www.di.se/artiklar/2016/4/28/debatt-sverige-pa-vag-mot-djup-kris/

Varningen avser en värre kris för Sverige än den på 90-talet.

"Finansiella obalanser är inte de enda problemen Sverige står inför. Parallellt med att vi har byggt upp stora och allvarliga finansiella obalanser har vi tagit emot ett rekordstort antal flyktingar. Statistik från SCB visar att många flyktingar har låg utbildningsnivå.

Det är svårt att tro att inte etableringsprocessen, som ansågs problematisk redan före 2013, fungerar ännu sämre när den skalas upp till för Sverige extraordinära nivåer. Det är inget osannolikt scenario att effekten på de offentliga finanserna av flyktinginvandringen blir mer negativ än vad tidigare studier har indikerat. Trots högkonjunktur är det tveksamt om regeringen når överskottsmålet på grund av de stora utgiftsökningarna.

Detta betyder att statens underskott riskerar att växa snabbt när lågkonjunkturen kommer. Statens förmåga att hantera en finanskris utan kraftiga skattehöjningar och utgiftsneddragningar är då begränsad. Detta slår tillbaka mot hushållen som får se sina inkomster falla och skuldkvoten växer än mer.

Kombinationen av kostnader för flyktingmottagandet, bristande integration och finansiella obalanser bäddar för en allvarlig och svår situation för svensk ekonomi när konjunkturen vänder."

Sverige har nu lägre tillväxt än euroområdet, där bl.a. Grekland ingår, skriver SvD som i sin tur hänvisar till Eurostat:

www.svd.se/bnp-stiger-i-euroomradet/i/senaste

Euroområdets BNP steg 0,6 procent under första kvartalet jämfört med föregående kvartal, enligt Eurostats definitiva beräkning av utfallet. Jämfört med motsvarande kvartal 2015 ökade BNP med 1,7 procent.

Sverige hade en BNP-tillväxt på 0,5 procent.

Du kan inte bara utgå från tillväxten du både också beakta den nivå som tillväxten baserar sig på. Det är ganska naturligt att Sverige som under drygt ett år har haft en tillväxt på över 4% planar ut medan länder som har haft en låg tillväxt ökar mer.

Ja, efter högkonjunktur följer lågkonjunktur. Det är naturligt.