KillBill skrev 2016-05-03 21:27:01 följande:
Gällande punkt 1 så pratar Hatton om effekter på kort sikt.
Mig veterligen finns ingen forskning eller beräkningar över ett längre tidsperspektiv än den Jan Ekberg gjort och inte heller någon som lyckats få med alla faktorer hur en människa nyttjar och bidrar till samhällsekonomin under en större del av livet.
Hur långt tidsperspektiv är kortsiktigt respektive långsiktigt?
Statistik från Sverige säger att även efter 6, 8, 10 år är sysselsättningsgraden hos utlandsfödda för låg för att ge ett plus i statskassan och detta har påverkats främst av invandringen de senaste 10-20 åren medan tidigare invandring visat upp betydligt bättre statistik.
KillBill skrev 2016-05-03 21:27:01 följande:
Det är väl inte jättestor skillnad i välfärdssystemen mellan Sverige och England där Hatton är verksam (i England finns fri sjukvård, fri tandvård, barnbidrag, bostadsbidrag o.s.v.)?
Hatton är även bosatt och verksam i Australien.
Förenklat finns tre grundläggande välfärdsmodeller, vilka kallas lite olika i olika artiklar, men beskriven princip är i stort sett densamma.
Kopierad text:
"Tyskland, Storbritannien och Skandinavien har löst frågan på olika sätt.
I den danska forskaren Gøsta Esping-Andersens efterföljd brukar man tala om tre olika sätt att organisera ett lands välfärd på: ett konservativt, ett liberalt och ett socialdemokratiskt. I det konservativa eller korporativa systemet är tilltron till marknadslösningar låg. I stället organiseras socialförsäkringarna av olika parter (korporationer) på arbetsmarknaden. Systemet utvecklades i Tyskland och kallas ibland bismarcksystemet.
I den liberala modellen ges befolkningen ett grundskydd genom statsadministrerade obligatoriska försäkringar. Ersättningarna är behovsprövade och så modesta att de ofta måste kompletteras med privata försäkringar. Modellen moderniserades under 1940-talet av den brittiska nationalekonomen och socialpolitikern William Beveridge och kallas ibland även för beveridgemodellen.
Den skandinaviska eller socialdemokratiska modellen kännetecknas av universalism, det vill säga stor statlig administration och omfattande sociala rättigheter som ska gälla alla."
Två artiklar i ämnet:
fof.se/textruta/valfardsmodeller
svenw.blogspot.se/2012/08/tre-valfardsmodeller.html
Det är inte jättekonstigt att man i USA får fram positiva ekonomiska resultat av invandring där marknaden är mer fri att ta fram fler jobb för lågutbildade samt har en välfärdsmodell där möjligheten att leva enbart genom samhällets stöd är mindre än i Skandinavien. Baksidan är att det slår mot infödda med låg utbildningsnivå då lönerna sjunker och konkurrensen om jobben ökar.
