blöder :( progynon

Jag har aldrig blött (vad jag vet) efter uttrappning av progynon, däremot har jag blött liknande det du beskriver av Lutinus. Små blödningar är inget att oroa sig för, det kan bero på massvis med saker, så om det inte blir väldigt mycket mer och någon större klump kommer ut tycker jag att du ska anta att allt är bra :) 

Har du någon tid snart för VUL? 

(Jag blödde till och från mellan v. 4 och 9, kan tilläggas. Nu är jag i v. 31)

Det ena missfallet är inte det andra likt, skulle jag tro. 

Jag fick missfall förra ruvningen. Det började som en sparsam liten blödning ena dagen, nästa dag kom en klump ut och det fortsatte småblöda i några veckor. Vissa dagar blödde jag, andra dagar blödde jag inte. Varken jag eller kliniken var säkra på om det var missfall eller inte förrän VUL bekräftade det. I efterhand förstår jag att det var hinnsäcken som var klumpen (i mitt fall). 

Dock var det inte mycket som skilde sig mellan missfallet och denna ofarliga blödning jag hade den här gången, mer än att jag inte fick ut någon klump. Jag bestämde mig för att tro att det var ännu ett missfall, för sån tur att vara gravid och blöda hade inte jag. Men det hade jag visst ;) 

Jag önskar att jag kunde ge dig ett stensäkert svar, men dessvärre är det nog omöjligt att säga i dagsläget. Allt man kan göra är att vänta. 

Det jag skulle sagt till mig själv den där gången är att jag inte skulle ha oroat mig så mycket. Det var min första graviditet efter så många försök och jag kastade bort tiden med oro. Jag hoppades att det på något sätt skulle hjälpa mig att hantera sorgen om det skulle ha blivit missfall, men i slutänden blev jag lika ledsen ändå. När det konstaterades blev jag jätteledsen och var redan helt utmattad av all oro jag ägnat mig åt de senaste veckorna.

Så det råd jag skulle ge: Sörj inte i förtid. Det är lättare sagt än gjort, men kan man övertala skallen att inte tänka för mycket på det så är det mycket värt. Att våga hoppas utan att bli rädd eller intala sig att man inte får hoppas är guld värt. Varenda liten minut du klarar att inte oroa dig hjälper dig i slutänden. Vid det här laget är du van vid att hantera sorg, så du kommer att klara det om det skulle vara fallet. Vad du desperat behöver träna på inför en kommande graviditet är hopp och att inte låta rädslan styra dig, både för din och för ditt kommande barns skull. 

Vilken vecka är du i? Bra att ni hoppas, vad glad jag blir :D Heja er! Jag tycker att det låter lovande. Man kan som sagt plussa länge efter, men det ska ju inte öka i alla fall, så det låter så bra det kan låta just nu :) 

Vill bara påpeka att den där jäkla ovissheten inte försvinner. Jag var livrädd när jag blödde och tänkte att jag skulle bli lugn bara jag fick se hjärtat slå på VUL. En vecka efter VUL var jag orolig igen och tänkte att jag skulle bli lugn om jag bara fick se att fostret överlevt längre än v. 12, så i v. 13/14 gjordes nytt UL. Jag var lugn en vecka och var sedan orolig igen. Jag oroar mig fortfarande och är alltså i v. 31 och får sparkar för jämnan i magen. Det är ett tankesätt man får med sig lite extra starkt när det varit svårt att bli gravid. Alla är oroliga, men en del av oss är mer ;) 

Så no worries, det låter så bra det bara kan göra :) Det som händer det händer, men än så länge finns ingen riktig grund att misstänka att det gått åt fanders. 

Oj, jamen dåså! Det låter väl alldeles fantastiskt om testet visar 3+ i så fall! 

Det är lätt att tro att man blir lugnare, och en liten stund blir man det. En del av oss fortsätter dock hela graviditeten, så det är därför jag tänker att det är en fördel att börja träna ;) Precis, det är mitt första. Då har det ju i alla fall inte sjunkit sedan dess. Även om man plussar brukar nivåerna sjunka något. Jag tycker ändå att det mestadels låter bra än så länge :)

Menar du om det kan sjunka så utan att något är fel eller om stickan kan börja visa lägre antal veckor om det gått åt pipan? 

Absolut, är nivån hCG lägre kommer den ange färre veckor.