Mamma gör fel.

Jag tycker nog din mamma kunde vara mer förstående och att ha ett samtal där hon lyssnar på dig och även för fram sina argument för varför hon inte vill sova i köket på ett lugnt och vettigt sätt.

Sen kan jag bara berätta om att när jag växte upp sov min mamma på soffa i köket så att jag och mitt syskon skulle få varsitt eget rum. Det skedde när det äldre syskonet kom upp i tonåren, innan dess delade vi syskon rum och mamma sov i vardagsrummet. Sen blev vardagsrummet rum åt en av oss barn och sovrummet rum åt den andra. Så visst finns det mammor som offrar sin egen säng. Däremot hade hon sina kläder i garderoben i sovrummet och några av skrivbordslådorna var för hennes saker, osv. Det här tyckte vi barn funkade jättebra och min mamma har aldrig beklagat sig över denna lösning (som ju var hennes idé från början). Men föräldrar är olika så klart. Tycker dock att din mamma kunde förklara lite mer varför hon inte kan sova i soffan. Däremot så måste ni ju dagtid kunna samsas och vara i stora rummet så klart.

Tänk på att du snart är 18 år och kan flytta hemifrån. Om det känns svårt att få bostad, börja plugga på folkhögskola på annan ort eller universitet på mindre ort. Lätt(are) att fixa boende i samband med det. Bara ett tips! ;) Försök stå ut tills dess. Kanske kan du då och då sova över hos en kompis? Och din mamma kanske sover hos sin pojkvän av och till?

Kram på dig!