Dom är så när de är 8-9 månader. Det går över. Nästa gång blir vid 1,5 år ungefär. Något att se fram emot ????
Tyvärr går det inte att göra så mycket åt det. Om du vill slippa springa kanske du kan lägga henne på en madrass i ert rum ett tag. Då kan du lägga dig intill om hon vaknar.
Jag instämmer med Anonym ovan. Min erfarenhet är att ju mindre man håller på och bökar med barnens sömn desto bättre. Har ni provat att låta henne sova i ert rum, t ex på madrass? Och att lägga er intill henne när hon vaknar?
Läste nu att hin redan sover i ert rum.
Ett annat alternativ är att hon får sova i dubbelsängen bredvid en av er och att den andra sover på madrass/soffan/gästrum.
Vi har två barn och har resonerat så att prio ett är att alla får sova. Just nu sover vi med ett barn emellan oss och ett barn på madrass på golvet. Ibland får en vuxen sova på madrassen när det äe extra oroligt, som vid sjukdom. På så sätt får vi alla sova maximalt.
Tillägg: OM hon ska sova i er säng, skjut im den mot väggen och lägg henne längst in med en förälder utanför.
Som du själv skriver så är detta en fas som de flesta barn går igenom. Sådant går inte att metoda bort. Om något så blir det bara värre. Om bvc rekommenderar metoden så gör de fel då det är helt ovetenskapligt.
Om pappan har spasmer så kan väl han sova någon annanstans?
Jag är inte emot att lära barn att sova i sin egen säng. Men din dotter är för liten. När hon blir större kan du förklara och prata med henne, hon kan komma till er om det är något osv. Men det kan inte en bebis.
Glömde en sak till:
När man har sin första bebis och den kommer in i en jobbig fas så tänker man lätt att det kommer vara för evigt. Att man måste åtgärda det så att det inte blir bestående. Men det är det inte. Du tänker att du måste använda 5 mm för att din flicka ska lära sig sova gott för gott. Men ocnså detta går över. Hon kommer gå igenom må ga jobbiga faser, det går inte att åtgärda genom någon metod eller med några trix. Lättast är att ge batnet det det verkar behöva, så små barn kan man inte lära någonting.
När det gäller att göra barnet tryggt med andra än dig handlar det helt enkelt om hur mycket tid de spenderar med barnet, aktiv tid där de tar hand om henne. Just nu är det du som gör det mest - alltså är hon tryggast med dig. När din man är föräldraledig så kommer hon troligast föredra honom efter ett tag. Så funkar riktigt små barn.
Ja alla barn är olika. Men inget spädbarn mår dock bra av att lämnas ensam när det skriker, det finns det forskning på så det är inget att diskutera. Spelar ingen roll varför barnet skriker.